Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
boeder, fig. 129. Ett stort antal rhomboedrar äro kända. Kri-
stallerna närma sig till sin habitus antingen grundrhomboedern
eller äro de tafvelformiga. Förekommer äfven i tvillingskristaller.
Dock mest i derba massor med bladig, kornig, skålig eller fjäl-
hg afsöndring; äfven insprängd. ilar tre, sällan rätt tydliga, ofta
knappt märkbara, genomgångar, parallela med rhomboederpla-
Fig. f29. nen. Färg jernsvart till mörkt stål-
grå, stundom brokigt anlupen. Streck
brunrödt till körsbéirsrödt. ]iiIietall-
glans. Brott mussligt till ojemnt. Spröd.
II. = 5,5-6,5. Eg. v. = 5,2-5,3. Svagt
magnetisk. För blåsrör i reduktions-
lågan blir svart och magnetisk samt
ger med borax och fosforsalt jernets
reaktion. Löses trögt af syror1~ Blod-
stenen förekommer till sin textur med
ic. /~ 1’ ~. ~ t~. följande varieteter:
a) Tät med mussligt eller ojemnt brott och med speglande ytor.
é~) Bladiq textur och ojemnt brott, vanligen på de släta eller
krumskåliga ytorna streckad i rigtningar, parallela med genomgångarna.
y) Kristallinislct kornig t. ex. vid Långbanshyttan.
Y) 1ijäll~q, med tunn afsöndring; fjällen vanligen glänsande; den
kallas då jernglimmer.
Jernglansen förekommer på mäktiga lager och stundom på gån.
gar i de äldre kristalliniska bergarterna, sällan i de yngre formationerna,
åtföljd af magnetisk jernmalm, qvarts. kalkspat, augit- och hornblende-
arter. Stundom utgör den en väsentlig beståndsdel af sjelfva bergarten
såsom i jernglimmerskiffern i Brasilien, der jeruglimmern företräder
glimmern och chloriten. Jernglimmerskiffer förekommer äfven iWerm-
land i Gräsmarks socken. Vackert kristalliserad jeruglans förekommer
på Elba, St. Gotthard, Salzburg, Tyrolen m. fl. st. Vid åtskilliga vul-
k aner förekomma i lavor af äldre och nyare ursprung äfven jernglans
och jeruglimmer i vackra kristallisationer, såsom vid Vesuv, Etna, Strom-
boli, Lipariska öarne o. s. v.
1 Sverige förekommer jernglansen visserligen ej vackert kristalli-
serad, men i stället i mägtiga lager, vanligen tillsammans med magne-
tisk jerumalm, i mer eller mindre stora qvantiteter liggande i gneis.
kalksten, glimmerskiffer, t. ex. vid Långbanshyttan (kristallinisk, kornig
blodsten), Grängesberget (fjällig blodsten), Norberg, iPershyttefältet,
Bispberg, Tjtön, DaLkarlsberget, Gellivara, Gräsberg, Pajsberg o. a. st.
Jernglimmer funnen vid Gräsberget och Rekaklitt i Dalarne.
Användning. Blodstenen utgör en af våra mest värderade och
vigtigaste jerumalmer, ehuru den ej förekommer så allmänt som den
magnetiska jerninalmen (svartmalm).
b) Ilämatiten (af grekiska ordet haima, blod) eller den
röda blodstens-malmen förekommer ej kristalliserad, utan antin-
gen i kristalliniska, trådiga, stängliga, lijur- och drufformigt hop-
gyttrade aggregater, som icke visa någon fri utbildning, eller i
täta och jordformiga massor af mer eller mindre täthet och fasthet.
Färgen blodröd till körsbdrsröd eller brunröd med drag-
ning åt stålgrätt. Streck blodrödt. Föga glänsande till matt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
