Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
123
exporteras derifrån till England, der den nedsmältes tillsammans med
andra kopparmalmer.
72. Carnallit = K Cl. Mg C12. 6 H2 0.
Håller 26,8 % klorkalium, 34,2 % klormagnesium och 39 %
vatten, hvarvid dock en del kalium ersättes af natrium.
Rhomb. systemet; uppträder i grofkorniga aggregater. Brott
mussligt. Eg. v. = 1,6. Är ursprungligen starkt glänsande, men blir
i fuktig luft matt. Färglös i rent tillstånd; uppträder ofta rödfärgad
af jernglimmer (mikroskopiska fjell af jernoxid). Sönderflyter
(deliqvescerar) i luften; löses lätt i vatten. Smälter lätt för blåsrör.
Uppträder i betydliga qvantiteter vid Stassfurt nära Magdeburg
tillsammans med andra haloid salter. Förekommer äfven vid Kalusz i
Böhmen och i Persien.
Användninq. Carnalliten är ett af de vigtigaste råmaterialier för
framställning af kalisalter.
Tachyhydrit = Ca C12 . 2 Mg C12 - 6 H2 0 är ett med carnallit nära
beslägtadt mineral. Det kristalliserar i rhomboedrar, är vaxgult till
honungsgult, genomskinligt, deliqvescent i hög grad och förekommer
med anhydrit och carnallit vid Stassfurt.
V. Syresalter.
A. Nitrater.
73. Chilesalpeter Na2 0 . N2 05.
(Natronsalpeter.)
Består i rent tillstånd af 36,5 % natron och 63,5 % salpe-
tersyra, men är oftast förorenad af koksalt och glaubersalt. Kri-
stalliserar hexagonalt i rhomboedrar med samma vinklar som
kalkspat. Genomgångar efter 1?, temligen tydliga. 11. = l,s-2.
Eg. v. = 2,1-2,2. Färglös, genomskinlig eller genomlysande;
stark negativ dubbelbrytning. Löses lätt i vatten, som deraf er-
håller en salt smak, förpuffar på glödande kol; smälter och fär-
gar blåsrörslågan gul.
Förekommer nära Iquique på gränsen mellan Chile och Peru på
en höjd af 3,300 fot öfverhafs ytan och bildar der flera fots mägtiga la-
ger på en utsträckning af 20-30 qvadratmil. Dessa stora salpeterlager
hafva uppkommit genom oxidation (förmultning) af qväfvehaltiga, orka-
niska ämnen, rester af hafsdjur o. d., hvarigenom uppstått salpetersyra,
som tagit till sig en del af hafsvattnets natronhalt.
Chilesalpetern har stor användning till beredning af kalisalpeter,
salpetersyra, vid svafvelsyrefabrikationen och såsom gödningsämne, men
kan ej användas till krut emedan den fuktar i luften.
Kalisalpeter = K20.. N203. Kristalliserar i rhomb. systemet och
är isomorf med Aragonit. Liknar föregående men färgar blåsrörslågan
violett och fuktar icke i luften. Kalisalpeter är nästan alltid en bestånds-
del i matjorden, der den bildats genom syrsättning af ammoniak vid
närvaro af kali, men träffas i synnerhet i grottor och springor i porösa
kalk- och dolomitberg.
Förekommer mest i Ostindien, på Ceylon, i Algeriet, Quito, Un-
gern etc.
Användes till krut, framställning af salpetersyra, samt många ke-
miska och tekniska behof.
Kaiksalpeter = CaO - N205±H20 och Magnesiasalpeter=MgO.
N205 + H20 förekomma i Kentucky i Nordamerika och användas till
framställning af kalisalpeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
