Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Speciel Mineralogi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
130
b. Rhombiska.
Aragonitgruppen.
81. Aragonit = CaO. CO2.
Kristalliserar i rhomb. syst. och består liksom kalkspaten
af kolsyrad kalkjord. Håller vanligen något litet kolsyrad stron-
tianjord (1/3-4 proc.). Förekommer vanligen i prismatiska for-
mer, ss. fig. 149 utvisar. Tvillingsbildning förekommer som of-
tast, och då denna flera gånger upprepas, så uppstår
en mer eller mindre tydlig tvillingsstreckning på ett.
af prismaplanen. Kristallerna hopvuxna med hvar-
andra eller förenade i druser; äfven förekomma stäng-
liga och trådiga aggregater, stundom bildade i klot-
med radierande strålig textur och klotformig af-
söndring (s. k. ärtsten), äfven i stalaktitiska former
ss. sprudelsten o. s. v. En tydlig genomgång paral-
el med brachydiagonala planparet -P- och andra~
mindre tydliga
Färg hvit med dragning åt gult, grått, grönt,
blått eller rödt; brott mussligt till ojemnt. Glasglans-
Genomskinlig till genomlysande. Eg. v. = 2,9–-3,o. H. = 3,5 -
-4,o. För blåsrör i kolf sväller upp och faller sönder till ett
groft hvitt pulver, som på kol blir kaustikt. I syror löses den
under fräsning.
Förekomnier ej så allmänt som kalkspaten, ej heller till sådan
mängd som denna. Vanligen i enstaka kristaller eller ss. kristalldruser
andra bergarters håligheter. I Aragonien i lera och gips. På malm-
gångar och lager i Ungern, Banatet och på Hartz. I hålrum i basalt
och vulkaniska tuffer på många ställen; såsom stalaktitiska partier el-
ler derba massor afsatta ur heta källors vatten såsom s. k. sprudelsten
vid Carlsbad i Böhmen. I Sverige kristalliserad vid Långbans grufvor.
Witherit = Ba 0 . C 02. Rhombisk, isomorf med Aragonit i sken-
bart hexagonala pyramider och prismor. Ofta i tvillings- och trillings-
kristaller. Förekommer mest i runda, njurformiga eller derba aggrega-
ter med radialt stänglig struktur. Eg. v. = 4,2-4,3. Färglös eller ljust
grå och gul, genomlysande. Smälter för blåsrör till ett klart glas som
vid afsvalning blir emaljhvitt, Färgar blåsrörslågan grön. Förekommer
Cumberland, Lancashire, Salzburg och Steyermark.
Alstonit - (Ba. Ca)O - CO2 liknar föregående, med hvilken den är
isomorf. Alstone i Cumberland, Northumberland. Långbans grufvor i
Wermland i en mangan- och barythaltig kalk.
Strontianit = Sr 0. CO2 med 70,3 % strontianjord och 29,7 % kol-
syra. Kristalliserar isomorft med Aragonit och Witherit i skenbart heta-
gonala prismor och pyramider. Färglös, stundom grågrön eller gulak-
tig. Genomlysande till genomskinlig; fettglans till glasglans. För blås-
rör smälter i fin kant, sväller, lyser starkt och färgar lågan röd. Frei-
berg, Hartz, Westphalen, Salzburg och Strontian i Skottland.
Användes för framställning af strontianjord och andra strontium-
preparater.
82. Cerussit = PbO. CO2.
(Blyspat, weissbleierz och schwarzbleierz).
Består ren af 83,5 % blyoxid och 16,5 % kolsyra.
Rhombiska syst. Isomorf med föregående. Ofta vackert kristal-
liserad. Kristallernas habitus är dels pyramidal dels horizontelt pris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
