Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
minne, kan låta »Ig förledas till lättsinniga
känslor eller till glömska af rummets betydel-
ge, den var aldrig värd att känna det stora
och upplyftande i Dödens tanke. Firas väl en
dyr bortgångens minne ljufvare och mera inner-
ligt än i skötet af en vacker natur? De gamle,
som äfven visste hvad döden var, hade ju sina
ailednas vårdar uppresta på de ställen, der de
helst lustvandrade, och hvarföre, om ej för att
på en gång förlänga och förljufva saknaden af
hvad de färlorat, och i minnets heligaste stun-
der njuta en förebild af det väntade Elysium,
der all saknad skulle upphöra, och det obefläc-
kade Minnet till en oupplöslig förening omfamna
det fullbordade Hoppet? Frestas någon vid åsy-
nen af den blomsterslöja, som naturen ocli kon-
sten i förening här dragit öfver förgängelsen, att
glömma hvar han går, så lyfte han endast sin
blick upp till den ensamma pelaren, som står hög
och alfvarlig bland korsen, vårdarna och blom-
morna , pekande mot himlen, och med den enkla,
men betydelsefulla inskriften : META : det heter :
Vandrare! här är Målet.
Ej alla af minnesvärdarna utmärka sig genom
ny uppfinning eller betydligt konstvärde ; men
många förena på ett öfverraskande sätt det enkla,
rörande och smakfulla. Jag minnes den tjngutre-
åriga Charlotte Bull’s grafsten af hvit marmor,
hvilande mot jorden och höljd af yppiga rosor:
Sören Gyldendals hvita urna, bekransad af mos-
sa, och höljd af en stenhop: Stifts-Amtmannen
öfver Island, hauritz Andreas ThodaVs vård,
med en vacker basrelief, föreställande Abrahams
offer: Scholdborgska griften, samt i en dunkel
lÖfsal ett stenhvalf, hvaröfver murgrönsrankor slin-
gra sig. Öfverst sitter en hvit dufva, och på
den hvita urnan under hvalfvet står att läsa :
Jkke tabt, men gaaet ferud. 1812.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
