Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
praktfull Villa se dina femton eller tjugu, rikt
lastade ocli grannt bevimplade skepp stolt gun-
ga på Elbens böljor. Blif Hamburgare till lif
och kropp! (jäg hade så när sagt: lif och själ!)
Blif millionär, dö i en gyllene säng och blif odöd-
lig i histe der Börsen-Halle !
Så sannt jag lefver — jag ville hellre i natt
barfotad begynna min pilgrimsfärd till Rom,
och komma hem i mitt land igen med tvetydiga
förhoppningar om tak och bröd, än ett ögon-
blick afundas din och dina likars lycka!”
Så tänkte jag, då jag den 12 Augusti lem-
nade Hamburg.
Resan till Cassel.
Efter en kort ångbåtsfärd, under hellregn, till
Harburg, der vår betingade forman mötte oss,
begyntes den enformiga resan öfver Lüneburger-
heden, som dock i början prydes af täcka träd-
grupper och några odlade oaser. Den enda för-
ströelse, som erböds, var att se huru folket skör-
dade sitt bohvete, och de enda resande, vi möt-
te, Voro talrika plutoner af sluskiga Gesäller,
hvilka, med tunga renslar på ryggen och svetten
i pannan, mödosamt vadade fram i sanden. De-
ras vanliga helsning var att sticka sina slokiga
hattar in i vagnen och oförskämdt tigga. Några
fingo något, andra intet. Sällan tackade de förra
och alltid brummade de senare. Men långt fram
på en ödslig slätt, då vi redan voro uttråkade
af dessa pockande böner, och nästan utblottade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
