Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
bar Ruinen FâHkenstein på sfci spets. D<t sa-
ges, att i fordna tider en stor stad funnife vid
Ballstall, men att den blifvit uppslukad n«l en
jordbäfning. Bergen synas i sanning sönderlmtna
af en hemlig, förfärlig kraft. Vid Klus, sjelfva
porten, genom hvilken man träder ut ur Jmaiber
get, äro klipporna alldeles fantastiskt vild:. På
branten af die Klus ligga högt och pittoreskt
ruinerna af Slottet Blauenstein, lodrätt öfver
vägen, som letar sig fram i en trång dal nellan
alpryggarna. Nära vägen ligger en masugn, avari-
från en egen utsigt öppnar sig. Det molniga
Blauenstein synes till höger, den lilla täcka och
trefliga byn nedanföre, och i en lång sträcka, så
långt ögat når, de djerfvaste och vildaste berg-
brott. Det ser ut, som hade någon jättekraft
brutit klipporna i tu, slungat de lösryckta smycke-
na omkring i dalen, och låtit hälften stå qvar.
I brotten växer intet. De äro kala och af en brun,
besynnerlig färg; men hjessan och foten grönska.
I samma ögonblick, som jag trädde ut ur
Jura-klyftan, och kastade en blick utåt det öpp-
na, af qväll-solen förgyllda fältet, njöt jag för
första gången åsynen af de snöbeklädda Alperna.
Intrycket var härligt och outplånligt. Himlen var
ren och blå. Vägen gick öfver en fruktbärande
slätt, liknande en trädgård, prydd och fÖrtref-
ligad af landtliga boningar och lifvad af gla-
da menniskor, som arbetade eller lekte eller i
den läckra grönskan betade sin glänsande bo-
skap , hvars harmoniska klockor klingade från
alla håll. Aftonskenet förklarade allt, samman-
smälte och skiljde på en gång alla dragen i den
sköna taflan. Ensliga borgruiner vakade troget
öfver byarna i dalen, och kyrkornas tornspiror,
med sina glänsande kors eller glober, ilade upp
mot det molnfria blåa. Framför mig lågo i skif-
tande fägring grupper af lunder , kullar och hyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
