- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Första delen /
188

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188
naturspei, den Resebeskrifvare, hvilka oftas* öf-
verdrifva naturen, utan att kunna uppnå henne,
utmåla med många färgade ord. Bäcken, hvars
egentliga namn ar Pletsch-Bach, nedstörtar från
en 780 fot hog, lodrät klippa. Han väller utför
branten i form af stora snöbollar, men finner in-
gen fast fot, utan upplöser sig i ett fint stoft och
sprides hit och dit af vinden såsom ett lätt moln.
Då klippan längre ned skjuter fram, samla sig
åter de spridda perlorna till en liten flod, som
stilla och tyst genomflyter dalen.
Skön är Lauterbrunnen; men sjelfva lyktan
i dess tafla, Jungfrun, var ställd under skäppan.
De mångfaldiga vattenfallen, af hvilka dalen fått
sitt namn, kunde ej på en dyster afton utan sol-
sken göra djupt intryck. Dertill koinmo hufvud-
värk och ett iskallt rum på det storståtliga Värds-
huset, som ligger likt ett palats bland torftiga
kojor. Klimatet är väl under sommardagarna gan-
ska hett ; men så snart solen nedsjunkit bakom de
höga Alper, som innesluta den smala och trånga
dalen, afkyles luften hastigt och kalla Gletscher-
vindar blåsa om nätterna, hvilka under vintern
äro mycket långa; ty solen hinner då ej upp öf-
ver Alpspetsarna förrän klockan tolf på dagen.
Vegetationen synes ej rätt veta hvad den vill.
Körsbärs- och Plommonträd växa väl; men Val-
nötterna vilja icke rätt frodas. Barnen, som ej
hafva äpplen och päron att utbjuda, tigga pen-
ningar af den resande emot stenar och kristall-
bitar , som de hitta i bergskrefvorna. Små vackra
flickor komma ofta nigande med foloinsterqvastar
i handen, och man måste vara särdeles hårdhjer-
tad, om man icke köper dem. Denna blygsel för
att rent af tigga är ett vackert drag i Schweit-
ziska folklynnet, ehuru jag hört många gifva
den namn af skrymteri, då, som de förmena, de
utbudna varorna merendels äro af intet värde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/1/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free