Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
Liksom de menskliga
Jungfrur och brudar,
Glänser du fagrast
Morgon och afton.
Ingen af jordens
Blommor dock vägar
Nalkas din fot,
Mindre din hjessa.
Himmelens rosor
Pryda din panna,
Solen allena
Får kröna ditt har.
Ofta när vreden
Bränner ditt hjerta,
Eller när minnet
Af det förflutna
Friare lifvet
Sliter ditt bröst,
Sveper du in
Ditt hufvud i molnen:
Och när, om qvällen,
Solen försvinner,
Och det blir mörkt
Kring vattnen och bergen,
Lyfter du stilla
Hufvudet högre,
Ville väl hinna
Himmelens fäste,
Och med din panna
Bräcka dess hvalf:
Samlar en mängd
Af isiga lansar :
Lyfter dem upp,
Att stjernorna storma;
Men när i Öster
Solen- ånyo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
