- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Första delen /
285

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

285
st à af tien Romerska byggnadskonsten. Mem frårt
Medeltiden finnas mänga dyrbara architektomiska
minnen, och af stadens 80 Kyrkor anses ätimin-
stone hälften för sin prakt eller sina konstverk
varda den resantles uppmärksamhet. Stora hus,
ofta präktiga palatser, vackra torg och ypperligt
stenlaggda gator pryda för öfrigt denna den mest
moderna af alla Italiens städer. Milano, som
gynnades och förskönades af Napoleon, är ännu,
under Österrikes välde, en blomstrande handels-
stad. Dera högre A.deln har här, liksom i det öf-
riga Italien, med få undantag sunkit från sin väl-
makt i armod, och dess storsinta nitälskan för ve-
tenskaper och konster har lemnat rum åt den bor-
gerliga penningkärleken. Man allas att skinna
och vinna. Det är lif och rörelse på gator och
platser; men det är ännu icke det rätta sydliga
naturlifvet, utan den vinningslystna rikedomens
och den flärdfulla luxens lif. Corson hvimlar af
granna skönheter i granna vagnar och af eleganta
ungherrar på ståtliga Engelska och Mecklenburg-
ska gångare. Det ringare folket håller sig tyst
och stilla och synes icke ha särdeles roligt. Mi-
lano har i sitt utseende, liksom i sitt yttre och
inre lif, på en gång någon ting gladt och kallt.
Dock röjer sig redan det Milanesiska folkets
sydliga natur i dess sinne för offentliga nöjen.
Nästan hvarj« dag såg jag på Dôm-platsen en
Ronstmakare med lifliga ögon och talande anlets-
drag, som emot ett litet arfvode af några centi-
mer roade den samlade folkskaran med sitt gyckel.
Framför inUgen bar lian eh säck, deïi han för-
varade sina undergörande leksaker, och hvarpa
stod att läsa i stora ord: Tulto è presiigio (allt
är bländverk). Det var roligt att se de uttrycks-
fulla miner och åtbörder, hvarmed han utförde
sina konster och den fröjd, som strålade i allas
blickar, då han gjorde sin sak väl. I gathörnen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:00:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/1/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free