Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Drop’acle fjerran ned öfver ängarna» törstiga blonamor.
Så vaJ din Dikt, odödlige Skald! en glänsande blomkrans
Hängd mellan undrens magiska verld <och det verkliga
lifvet.
Nu jag förglömde de Dödas dag för den härliga,klara,
ttosenskimrande aftonens prakt: och jag glömde, att
Skalden
Höljes af seklernas stoft, vid en blick på hans lefvan-
de dikter.
Döden är mild; dä han söker sitt rof, han skonar det
bästa.
O! hvem vill icke (dö med lugn, då det Sköna är evigt?
Stjernorna blänkte på himmelens hvalf, då Massiglia
vi nådde,
Der i ett tarfligt bo Vetturinen oss hvila beskärde.
Ladyn var värre än förr. Hon prisade London och
Bristol,
Trätte på Vetturinen och klandrade maten och vinet,
Tills hon försvann i sin kyliga cell och jungfrun med
henne.
Så mellan morgon och natt var den tredje dagen för’-
gången.
Nu jag förtäljer till slut hvad som hände den följan-
de dagen:
Modena for jag igenom i hast. Den staden är prydlig,
Renlig och glad och i böcker berömd för sitt kostliga
vatten ;
Litet jag såg af dess inre likväl, och mindre jag minnes :
Kom så till Castel Franco, en stad med ett fäste tiilika.
Påfliga kronan och nycklarna re’n vid porten förkunna
Att det gebiet, vi beträda, är Helige Fadrens och
kyrkans :
Ruskigt och djerft besökare-tross, gråmantlade krigsmän,
Skriande tiggaregrupper i mängd bekräfta det sedan-
Nu i Dogauans portik besnokades kläder och böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
