Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
i ett annat rum. Creon och Jason komma med
clragna svärd och ropa efter Medea, men för sent.
Medea utkommer vild och blek, går fram på Sce-
nen, men i stället för att hålla långa tal, vänder
hon tillbaka, slår upp dörrarna och visar sina
barn, som i en stilla , oskyldig och rörande grupp
ligga lillösa med blod på sina hvita kläder. Me-
dea, blixtrande af fröjd och stolthet, vandrar ut-
för trappstegen, och när hon kommit till det si-
sta, genomborrar hon sig med dolken och störtar
till golfvet, hvarefter täckelset faller. Och så
kommer dock till slutet en handling, ryslig, men
energisk, och af sa mycket större verkan, som
oen är blott och bart handling, utan att upp-
blandas eller försvagas af några tomma deklama-
tioner. Men nu utbröt åskådarnes bifall på ett
stormande sätt, och Inlernari framropades. Då
hon visade sig utom förhänget, ännu i sin drägt
som Medea, med långt, svart, utslaget hår, och
sitt vilda, marmorbleka ansigte och ödmjukade
sig, tackande för de skallande handklappningarna
och bravo-ropen, och under detta slog upp sina
händer, se! då voro de ännu fulla med blod, och
hon ryste dervid då hon såg det, och alla åskå-
darne förstummades och ryste, och nästan van-
mäktig och stapplande försvann hon långsamt
bakom förhänget.
En annan afton gafs på samma Theater en
Diam i fem Akter kallad: Tassos Fångenskap.
Den uppfördes då första gången, och, som jag
loppas, den sista. Hade icke Signora Internari
sasom Leonora hållit mig qvar, så hade jag ei
uthärdat första Akten. Tasso, föreställd af Pa-
ladini, i sin bruna kolt med svart sammetsbälte
och stort stålspänne, var så vidrig, skrek, spän-
de ut hvitögonen, sköt fram nedra käken, och
såg så stråtröfvaraktig ut, att man måtte bil för-
tviflad. Dock applauderades han mycket af askå..
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
