Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■ I
— 39 —
ska Galeriet. Här hvilade jag mig så ofta lyck-
saligt efter mina vandringar i de rika salarna, och
njöt i åskådningen af de få, men ovärderliga kle-
noder, här förvaras, den högsta och renaste fröjd.
|)et himmelskt oskyldiga kan ej innerligare
uttryckas än i Raphaels båda Madonnabilder. På
den ena af dessa taflor har Modren det skönaste
uttrycket; på den andra Barnet, som lutar sig till
Modrens bröst: ett ideal af barnaoskuld och liflig-
het, men ändå stillhet. Det jovdiskt fulla, lils-
friska skönhets idealet lefver i la Fornarina *).
Raphaël har föreställt den älskade, klädd i ett
ljusblått sammetslif, med hvit öfverkastad krage,
som sammanhålles af en liten handros. Öfver ven-
stra skullran ligger en präktig sobelkrage , den hon
håller med högra handen, hvars fingerändar be-
grafvas i det mjuka brämet. På lillfingret bär
hon en fin guldring med en infattad rubin, och
det mörka, uppfästade håret prydes af en lätt myr-
tenkrans. En mäktig eld flammar ur de mÖikbru-
na ögonen, kinderna blomma mildt som en vår,
utan att glöda, och på de friska läpparna, tven-
ne slutna rosenblad, fira behagen en fest, som
heter Leende, men icke löje. Retande behag,
som blomstra under majestätets spira, äro grund-
dragen i detta obeskrifliga konstverk. Utföran-
dets finhet och fulländning har ej förspillt en
gnista af den eldiga ingifvelse, hvarmed konst
nären bildat, och med större skäl, än om de flesta
mästerstycken, kan man säga om denna talla, att
hon är målad con amove.
Och sedan — Mediceiska Venus, Apollino,
Sliparen, De båda Brottande, hvilka bihler! Jag
*) I Palatset llarberini i llom finnes af Raphaël en an-
nan tafta, sora också bär namnet Fornarina ; m«l
den föreställer en annan person, som i ädel skön-
het ej kan jemföras med den Florentinska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
