- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Andra delen /
174

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IM
de och var glad. Men när vära darner komme
ut, kringrändes de af en inängd smâ trasvargar
af båda könen, hvilka, liksom med en mun, un-
der det de räckte fram sina små smutsiga händer,
ropade: ’’O quanto è bella, la Signora! o quanto
è bella!”
När vi utfor en slingrande gångstig voro an-
lände till den stora Cascaden, som nedstörtar sig
i Grotta di Sirene, sken solen klart, och i det
hvirflande vattendammet bildades den skönaste
regnbåge. Dess färgor voro glödande, och hela
taflan i den vulcaniska, vilda, men vackra naturen
var af en sublim skönhet. JVeptuni Grotta, ur
hvilken med hiskeligt dån en rasande ström i häf-
tiga hyirflar vräker sig fram och blandar sitt vat-
ten med den stora Cascadens, är en visserligen
genom någon vulcanisk revolution upprifven håla,
med de djerfvaste och vildaste bergformationer.
JLänge stod jag och njöt den berusande anblicken
och kastade stundom ögat åt Moratii och Catulli
Villor på den motsatta höjdens sluttning. — Der-
på bar det af till Cascatellerna, de sista fallen,
som floden Anio bildar, innan den faller ned i da-
len och sedan utgör Teverone. Vägen dit, som
går på sluttningen af höjden, ända tilldess man
kommer på andra sidan om dalen, är särdeles skön,
och när man kommer så långt, att man liar Cas-
catellerna midt för sig, och murarna af Mœce-
nas Villa och hela det pittoreska Tivoli, samt
dalen mellan sig och dessa föremål, njuter Ögat en
förtrollande syn, och man vill här bygga sig en
hydda eller två. En präktig qvinna stod i en oli-
ver-plantage, genom hvilken en liten gångstig slin-
grade sig. Den ville jag gå. Hon räckte fram han-
den, för att begära penningar. Jag frågade: "Per-
ché?” Hon lät mig förstå, att jag, för att passera
det» vägen, måste betala något; men jag vände om,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:01:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/2/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free