- Project Runeberg -  Minnen från Södern. Efter en resa i Danmark, Tyskland, Schweitz och Italien / Andra delen /
391

(1831-1839) [MARC] Author: Karl August Nicander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

39Î —
oss fram till Kaffehuset, der vi sågo några bil-
lardspelare i skjortärmarna drifva sitt spel; ja den
lilla , netta kaffejungfrun förde med verkligt be-
hag och med skicklighet sin billard-queue. I träd-
gården intogs kaffe. Nu påminte jag Want om
sitt löfte att göra en Sonett öfver Riddarbor-
gen, sedan jag i parken förut för honom récite-
rai min sonett till Billet Borghese. Papper,
penna och bläck anskaffades- Sedan han en stund
prutat emot, och påstått, att han menat Sonnetto
(en liten tupp-lur) och icke Sonetto, nödgades
han dock tillgripa pennan, och på de af mig upp-
gifna rim författade han efterföljande
Sonetto.
Havvi antico Castel disabitato,
D’ informe mostra e mal composto e brutto,
Asilo d’ infelici atro, spictato,
Dove 1’ umano spirto è alfin distrutto.
Chi c* entra, star vi dee sempre affamato,
Miseria ed oppression respira il tutto.
Castel d’ inferno esser dovria chi amato.
Ah! il Castellan lo avesse mai costrutto!
Ci sia conforto, che in total ruina
Fra breve ridurrallo il vicin fiume,
Che le mura propinqne or lanabe e inchina.
Tanto a predir m’ inspira un divin lume:
ha mente sua 1’ uomo cosi strascina,
Quando lo spinge o vel consente con Nume.
I denna sonett hade han bespottat Riddarbor-
gen alltför grymt. Men nu gick han löst pa mig,
och ville, att jag på samma rim skulle improvi-
sera en sonett till Borgens beröm. Jag slapp ej
undan. Ergo grep jag pennan, och nedskref ge-
nast en så lydande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:01:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minesoder/2/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free