Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »För mig den skönaste.» Av Karl Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lästes om och kommenterades, ofta delgåvos de även åt
grannarna samtidigt med de hälsningar till dessa, som aldrig fattades. —
Det var sorg och mor fällde tårar, när barnen flögo ut, särskilt
om färden gällde Amerika. Med den tidens samfärdsel räknade
man knappast med att få se varandra åter. Det blev ej heller
förunnat för oss, som färdades längre bort, att närvara vid mors
begravning. Icke ens jag, som dock var bosatt i Sverige, kunde
av den knappa lönen som trädgårdspojke avvara tillräckligt för
en resa Dalarna—Småland.
Hon var för mig den skönaste kvinnan. Icke så att hon för den
utomstående och kritiske bedömaren tedde sig som någon
skönhet. Den som i barnaåren genomlidit och genomlevt
smittkopporna och saknat all sakkunnig vård och därför vid läkningens
fruktansvärda klåda med barnahänderna rivit bort utslagen —
den är för livet märkt med ett i nog grad koppärrigt ansikte. Så
var fallet med min mor. Men ingen kvinna är skönare än den
av hjärtat älskade, vare sig det är mor eller maka.
Hon var säkerligen ej heller någon sångerska. Men med
hennes sång kan endast min makas jämföras, och hon har en
verkligt betydande sångröst. Ingen sång har för mig klingat skönare
än min mors, när hon i tidiga morgonväkten först av alla steg
upp och inledde dagens möda med en morgonpsalm. Jag skulle
nästan med en travestering av Tegnér vilja säga, att »den
psalmen klingade för barnen så ljuv, så oskuldsfull, så varm som
endast sång ur moders barm».
Med mors bistånd och genom fars sega och oförtrutna arbete
kunde nöden hållas borta från hemmet, även om livsföringen
var knapp. De började som arrendatorer av ett litet hemman
under Toftaholm och hade efter tjuguårig strävan börjat komma
någorlunda i gång. En granne lyckades övertyga
godsförvaltaren, att en »rationalisering» genom sammanläggning med den
intilliggande gården var lämplig. Så fick far som yngste brukare
flytta. Valet stod mellan erbjuden fribiljett till Amerika, ett torp
i en grannsocken eller nygrundande av ett torp på hemmanets
ägor. Kärleken till hemmets mark måtte ha varit stor, då
makarna bestämde sig för det sistnämnda. Det är en gåta hur man,
hustru och fyra hemmavarande barn kunde existera, när den ste-
10 — Min mor
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
