Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjänstekvinnans dotter. Av Gust. Mosesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJÄNSTEKVINNANS DOTTER
av
Gust. Mosesson
Den ärade läsaren får skylla på förläggaren, om man anser mig
vara anspråksfull, då jag påkallar uppmärksamheten för en
anspråkslös och okänd kvinna, vars namn ej gick utanför hennes
lilla värld och bekantskapskrets.
En välbärgad bondson i Västergötland hade i förra hälften av
1800-talet ett vänskapsförhållande med en enkel och fattig flicka,
och hon gav livet åt två hans barn, en son och en dotter. Sonen
uppfostrades på östads barnhem i närheten av Alingsås.
Dottern fick följa sin fattiga moder på hennes tjänareväg, sedan han,
som blivit upphov till barnen, icke fick eller icke ville äkta henne
— jag vet ej säkert vilketdera som var orsaken till att min mor
aldrig fick känna ett barndomshems ro och aldrig slutas i en
fadersfamn. Hon var en tjänstekvinnas dotter. Kanske det var
denna omständighet som gjorde, att mammas sedliga krav på
äktenskaplig och livslång trohet var så dominerande, att det blev
ett grunddrag även i hennes barns väsen.
Mor var en stadd tjänarinna i min fars hus, då han blev
änkeman med sex små. Den yngsta av de moderlösa följde snart sin
moder i döden, och min moder tog vid 25 års ålder hand om
hemmet och de fem barnen. Aldrig kunde min far få en
dugligare hustru, och aldrig har en flock styvbarn fått ömmare vård.
Mor fick åtta egna barn. Jag var äldst av dem. Det vart aldrig
någon skillnad i behandling och känslor mellan hel- och
halvsyskon. Detta faktum är mors ovanskliga förtjänst. Båda
kullarna välsigna hennes minne för detta.
’149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
