Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Förr i världen.» Av Anna Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen hade blivit bärgad, men fartyg, last och tillhörigheter
hade gått förlorat. Då min far efter den svåra olyckan kom hem,
hade han Södertäljekringlor i påsar åt barnen i sydvästen.
Stämningen i barndomshemmet kan jag ännu efter sju
decennier återuppleva. Vi bodde i en vindsvåning med djupa kupor
i ett då nybyggt, nu rivet hus, där Riddargatan och
Skeppar-gatan korsa varandra. Det var på gamla Ladugårdslandet.
Kyrkan dominerade utsikten åt norr över de låga husen. At söder
såg man ut över Nybroviken, Blasieholmen, Strömmen och södra
bergen. Utsikten var vid och skön. Och det glittrade på vattnen.
Men i den vita stunden på söndagseftermiddagen, då det
klämtade 4 i Ladugårdslandskyrkan, kändes bröstet på ett känsligt
barn så underligt beklämt och ängsligt. Tänk om Mamma skulle
dö! Hon satte sig till den fina taffeln med den spröda tonen och
började spela en Beethoven-sonat. Nästan alltid spelade hon
Sonate pathétique. Några takter ur första satsen ha under hela
livet legat i sinnet som mitt allra innersta musikaliska minne.
Ofta ackompagnerade Mamma min Pappa, som med sin
vackra, ljusa baryton sjöng den svenska romantikens sånger,
Lindblads »Vad månn’ det landet heta, som har min älskling
gömt? Månn tro», Geijers »Fort, fort tiden går». Kanske blev
hjärtat allra mest överfullt, när Pappa sjöng Josephsons
»Längtan från havet», över taffeln hängde ju tavlan, som lyste upp
hela hemmet, Plagemanns målning av det första fartyg min far
förde som ung skeppare, tjugusex år gammal. Den tavlan hänger
ännu i mitt ålderdomshem i Uppsala.
Omsider tändes väl lampan, och stämningen, som givit mig
den oförgängliga minnesbilden, upplöstes.
Min mor var född år 1841 som den äldsta av tolv syskon i
ett förmöget brukspatronshem. Familjen bodde mest i den lilla
staden Åmål eller på en egendom ej långt utanför Åmål,
Kasen-berg. Den musikaliska begåvningen kom från hennes moder
Brita von Oldensköld. Den omskrivna taffeln hade denna fått
av sin make, då det äldsta barnet föddes. Min morfar var
brukspatron Janne Åberg, vilkens förfäder varit borgmästare i Åmål
och bruksägare i Värmland i generationer.
15 — Min mor
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
