Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »En bondestudent och hans mor.» Av Jalmar Furuskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gån full av folk, som sjöng, bad, predikade och samtalade om
allt möjligt. I början av 1880-talet hade en religiös väckelse
gått fram över bygden med det resultatet, att nästan hela
befolkningen var ansluten till Svenska Missionsförbundet. Både far
och mor hade blivit omvända, och min äldre bror hade redan
vid 16 års ålder blivit väld till kretsföreståndare i Håkansboda
krets.
Min mors omvändelse skedde inte ögonblickligen på något
väckelsemöte utan i all stillhet, men hennes kristendom var
mycket djup och innerlig. Jag har ett minne av att man på
bönemötena bemötte henne med stor respekt. Hon hade en mycket
vacker sångröst och var den självskrivna ledaren av sången på
dessa möten. Att sjunga var hennes stora glädje och tröst.
Hon sjöng under arbetet, hon sjöng för sina barn, i hennes sång
gjorde jag min första bekantskap med musikens och poesiens
värld. Det var de frikyrkliga sångerna med de vackra,
smekande melodierna som blev min barndoms stora musikaliska
upplevelse. Jag minns dem så väl: För mig till den klippan
höga, Jesus, gör mig nöjd och stilla, Till det höga ser mitt öga.
Klippa du som brast för mig, Var jag går i skogar, berg och
dalar, Aftonsolen sjunker bakom bergen, Tänk när en gång
den dimma är försvunnen — och många andra. Den första
författare som jag hörde talas om var Lina Sandell, som min mor
högt beundrade. Av hennes sånger hörde jag många sjungas:
Blott en dag, ett ögonblick i sänder, Lever du det nya livet, Se
öppen står Guds fadersfamn, Tryggare kan ingen vara, En
liten stund med Jesus, Jag är en gäst och främling, Jag är en
pilgrim här. Inte begrep jag väl så mycket av de där underliga
orden, att vi bara är tillfälliga gäster här på jorden och att vårt
rätta hem är beläget någonstans långt borta, men melodierna
bet sig fast i den unga själen och sitter där än.
Ibland hände det dock att min mor sjöng någonting helt
annat, när vi var ensamma med varandra. Det var flera av de
mest berömda dikterna ur Fritjofs saga. Var hade hon lärt sig
dem? De stod ju inte i de andliga sångböckerna, och hemma
fanns ingen bok av Tegnér. Men hon sjöng dem med en så djup
64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
