Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »En bondestudent och hans mor.» Av Jalmar Furuskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofta hon talade om det vackra Björkäng, om det glada
sällskapslivet och om den beundrade och älskade modern, som gick bort
alltför tidigt. Jag minns också att hon många gånger önskade
att få resa till Kopparberg och hälsa på i sitt barndomshem.
I våra dagar skulle den resan kunna göras i bil på en timme, men
i min barndom var det en besvärlig och tidsödande färd, som
aldrig blev av. Sitt förlorade paradis fick hon inte återse.
Hon fick tröst i den milda resignation, som tar emot »en dag,
ett ögonblick i sänder».
Nu förstår jag, varför de enkla människorna på bönemötena
bemötte min mor med sådan aktning. De kände att hön stod på
en högre bildningsnivå, hon hade rest, hon hade läst böcker,
hon hade växt upp som ett »herrskapsbarn». Om sina båda
söner drömde hon att de skulle komma ut i världen och stiga
högre än hon gjort. Nog kom de ut i världen, och nog fick
de uppleva mycket. Den äldste blev missionär och reste till
Afrika. Det var en svår stund, när hon tog avsked av honom
och visste att han begav sig till »den vite mannens grav». Den
yngsta pojken, som skriver dessa rader, visade inga intressen
åt det hållet. Väckelserörelsen hade inte längre samma grepp
om de unga. Men han var i stället road av all slags läsning,
och det gjorde att modern började drömma om någonting så
stort och djärvt, att hon inte vågade säga det till någon
utomstående: hennes lille gosse skulle studera, gå i läroverk och till
slut bära den vita mössan. Denna dröm var egentligen
fullständigt orimlig, men genom en rad lyckliga tillfälligheter blev
den förverkligad. När hon dog var sonen fil. kand. och skulle
tillträda sin första läraretjänst. Mer fick hon aldrig veta.
Med vilket intresse hon följde mina studier och vilka
uppoffringar hon underkastade sig för att hjälpa mig, ja, det är den
gamla historien om en fattig bondestudent och hans mor. En
liten detalj kommer jag så bra ihåg. Det var den sommar, då
jag skulle börja samla växter. Jag hade ingen kamrat att
umgås med och kom inte i gång med arbetet, trots mammas
förmaningar. Men en vacker dag tog hon mig med ut och började
gräva upp en smultronblomma. Då hade jag fått den stöt jag
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
