- Project Runeberg -  Min Mor / 2. Ny samling. Fyrtiosju svenska män och kvinnor om sina mödrar /
255

(1947) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »En andlig kraftkälla.» Av Gustav Sundelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

por och laga pojk- och flickkläder och skriva brev på nätterna.
Hon korresponderade inte bara med medlemmarna av den stora
släkten, utan också med en stor vänkrets, som bl. a. omfattade
många kända män i Sveriges kyrka.

Att jag var en fattig pojke begrep jag först när jag kom in i
läroverket och skulle inbetala den nedsatta terminsavgiften.
Hemma i morshemmet märkte åtminstone inte jag, som nog var
glad och nöjd till humöret, hur enkelt vi hade det, men så
ordnade också mor det trevligt och bra på alla vis för oss barn. I min
skolgång tog mamma livlig del. Jag ser för mig ett urblekt
ama-törkort från mitt andra år i läroverket. Det är en utflykt till en
stuga utanför sta n, och vi stå samlade en skara pojkar ur
klassen, mamma och vi syskon och tre av mina lärare. Sådana små
fester tyckte hon om att ordna.

Sommarferierna fingo vi till priset av mycket arbete och
försakelse från mammas sida tillbringa tillsammans på olika
ställen i vacker natur med möjligheter till bad, skogspromenader
och uppfriskande friluftsliv överhuvudtaget. Jag skulle tro att
det var under dessa somrar under den tidiga barndomen som
mitt intresse för naturstudier och lantbruk vaknade. I mor, som
själv var naturälskare och ej främmande för lantlivets behag, fick
jag stor förståelse och uppmuntran. Och fråga är, om jag inte
har mor att tacka för att jag kom att gå den väg jag sedan kom
att gå. Redan som tioåring under en sommarvistelse på Björkö
i Roslagen fick jag mors löfte att på egen hand få resa in till den
stora staden Norrtälje för att på grismarknaden där inköpa en
sex veckors griskulting, som jag sedan fick sköta och känna
ansvar för under sommarferierna och sedermera i samband med
julen fick vara med om att äta upp i form av julskinka, medvurst,
gjord efter min mormors oförlikneliga recept, korv, sylta och
annat gott.

En annan sommar ställde min mor om, att jag fick en bagge
till låns. Och den lyckades jag få lika väldresserad som en hund.
Den följde mig överallt, och sedan jag fått skaklar på en
barnvagn, krusade jag ingen, när jag med baggen som häst fick
kus-ka iväg ned till stationen för att hämta posten eller till
handelsboden för att hämta varor. Höns och kaniner tilläts jag också

255-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:02:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minmor/2/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free