Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet: Mitt barndomshem och mina föräldrar — Hemmets inflytanden — De första skolåren — Militärlifvet — Afresan till Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
familjedrag. De buro merändels förnamnen Bonde, Trued,
Lars, Matts och Hans och kunde återfinnas i kyrkoböckerna
mer än tvänne århundraden tillbaka.
Min moder var född på ön Ifö, hvarifrån äfven min
faders slägt härstammade. Bådas förfäder voro från
Hofgården och beslägtade men hennes familj var mindre känd,
och det enda slägtarf hon fick var denna grundsats, som
hennes moder under barndomen inpräglade hos henne: "gör
rätt och räds för ingen." Men min fader ärfde en liten
summa penningar, hvarför mina föräldrar, då de gifte sig,
köpte en liten gård i Önnestad socken nära Kristianstad.
De byggde sig där ett hus med nödvändiga uthus och anlade
vid södra sidan af byggningen en liten blomsterträdgård,
i hvilkens båda ändar min fader planterade tvänne granar,
af hvilka den ene trifdes väl och växte upp till ett stort,
starkt och vackert träd, det enda dylika i grannskapet och
hvartill jag skall återkomma längre fram i dessa minnen.
I den anspråkslösa lilla hydda som utgjorde boningshuset
föddes jag den 23 december 1832, och under dess låga men
fredliga tak tillbragte jag de första åren af min barndom
tillsammans med tvänne syskon, en äldre syster och en
yngre broder.
Jag kan ännu tydligt erinra mig många tilldragelser
från min barndom så långt tillbaka som från mitt tredje
och fjärde år. Alla dessa minnen äro mig dyrbara och
oblandadt angenäma. Där fanns ingen tvedrägt, intet störande
missljud, ingen anledning till sorg och tårar, i mitt
föräldrahem under min barndomstid. Allt bar en prägel af
fridfullhet och ostördt lugn, härrörande från den anda af äkta
gammalsvensk ärlighet och gudsfruktan utan svek och pjunk,
som besjälade mina föräldrar. En af mina tidigaste
hågkomster är huru jag kunde höra min fader andaktsfullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
