Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet: Min fader och broder anlända — Vi resa till Illinois och erhålla arbete vid en järnväg nära Moline — Frossan — Doktor Ober — Religiösa intryck — Min mor, syster och hennes man anlända — Ett brinnande järnvägståg — Vi begifva oss till Minnesota — Våra första erfarenheter som vedhuggare och nybyggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelpunkt och en gästvänlig samlingsplats för nybyggarne i
Vasa. Vi hade tillräckligt att göra med att få vårt hus i
ordning och undersöka det omgifvande landet.
I april började det åter blifva kallt och det dröjde ganska
länge innan sjöfarten öppnades på Missisippifloden. Då för
tiden måste alla lifsförnödenheter skeppas från Illinois och
Wisconsin, och då floden så länge låg tillfrusen, inträffade
det att alla vinterförråd i Red Wing i det närmaste togo slut,
så att icke ett mjölkorn eller en bit kött kunde få köpas där
efter den första april. Det lilla vi medfört var snart slut,
och under omkring två veckors tid hade vår familj endast
en qvarts bushel potatis, en liten skål mjöl och en gallon
bönor att lefva af. En del af dessa lifsförnödenheter var
en skänk af Roos och Kempe, som hela vintern stannat
qvar på sitt land, tre mil söder om oss. De hade där haft
att kämpa med många svårigheter och nödgats lefva på half
kost en längre tid. Äfven deras oxar hade sväfvat mellan
lif och död på grund af förtärandet af öfvermoget hö, som
gafs dem i små qvantiteter.
Men för att återvända till oss, så skulle vi säkerligen
fått svälta, om icke min jagtbössa räddat oss, med hvilken
jag hvarje morgon i daggryningen begaf mig ut i skogarne
vid Belle Creek och vanligtvis återvände hem med en eller
två hjärpar, ekorrar eller annat smärre villebråd. En
söndag snöade det och vädret var i hög grad oangenämt, så
att jag icke kunde gå ut på jagt. Då framkommo en mängd
koltrastar (blackbirds), ditlockade af hafre, som blifvit spilld
utanför huset vid hästarnes fodrande. Jag sköt flera dussin
af dessa icke synnerligen läckra foglar, och min syster, som
var en utmärkt matlagerska, tillagade åt oss sent på
söndagseftermiddagen en som det syntes oss riktigt kunglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
