Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet: Inbördeskrigets början — Skandinavernas deltagande däri — Upprop i "Hemlandet" till skandinaverna i Minnesota — Kompani D. organiseras — Pressens uttalande — Afskedet — Tåget öfver Cumberlandbergen — Tredje regementets öden — Indianblodbadet i Minnesota 1862 — Krigshändelser 1863 — Vicksburgs belägring — Anekdoter om generalerna Logan, Stevenson och Grant — Little Rock eröfras — Rekrytering i Fort Snelling — Striden vid Fitzhugh Woods — Pine Bluff — Vinterlägret vid Duvalls Bluff — Intryck av Lincolns död — Krigets slut — Tredje regementet hemförlofvas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med dess 800 man marschera till Pine Bluff vid Arkansasfloden.
Från denna tid till början af augusti utstod regementet
till följd af sjukdom och sträng tjänstgöring sådana
vedermödor och lidanden, att det därigenom förorsakades
vida större förluster, än något annat regemente från vår
stat hade lidit i öppen strid. Pine Bluff var nämligen en
fullkomlig pesthåla, vattnet hade en grönaktig färg och var
alldeles odrickbart, luften var full af sjukdomsfrön och giftiga
dunster. Ständigt omgifna och hotade af en vaksam fiende
måste de öfveransträngda och af sjukdom utmattade soldaterna
vara uppe klockan tre hvarje morgon för att arbeta
på befästningsverken och på andra sätt förstärka och skydda
vår ställning. Därunder förminskades dagligen med
fruktansvärd hastighet antalet af dem, som voro dugliga till
tjänstgöring. Sjukhusen voro öfverfulla med sjuka, och
sjukvårdsafdelningen var oupphörligen sysselsatt med att
föra de döda till sina grafvar, tills det icke fanns en enda
man qvar, som var i stånd att begrafva de döda kamraterna,
utan jag nödgades anmoda ett annat nyligen anländt
regemente att hjälpa oss taga hand om våra sjuka och
begrafva våra döda.
I denna kritiska belägenhet fick jag order från
Washington, att med sex kompanier tåga till Minnesota på
sex veckors permission, hvartill regementet var berättigadt
i dess egenskap af veteranregemente. De som voro i stånd
därtill bröto därföre upp mot norden. Många dogo under
vägen, men de af oss som lefde, tills vi hunno fram till
Minnesota, blefvo snart återställda till helsa och krafter, så
att de i vederbörlig tid kunde återvända till tjänstgöring i
Arkansas. De återstående, fyra kompanierna, som hade tagit
sin permission under den föregående vintern, hade blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
