- Project Runeberg -  Minnen /
169

(1890) [MARC] [MARC] Author: Hans Mattson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet: Jag utnämnes till generalkonsul i Indien — Attentatet mot Garfield — Afresan till Indien — Uppehåll i Chicago och Washington — Paris och Versailles — Rom — Neapel — Pompeji — Från Neapel till Alexandria — Intressanta bekantskaper under färden — Första intrycket af Egypten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vältaligt beskrifva, enligt hvad redan är omtaladt i dessa
minnen.

Efter att hafva samtalat om saken med min hustru
och mina barn begaf jag mig ut i staden, hvarvid jag fick
mottaga lyckönskningar af nästan hvar och en jag mötte
på vägen. Utanför ett af de förnämsta tidningskontoren
påträffade jag en stor hop folk, som ifrigt läste en nyss
ankommen telegrafisk depesch, hvilken innehöll den oväntade
och smärtsamma underrättelsen att attentat af Guiteau
hade föröfvats mot president Garfield i järnvägsstationen i
Washington, just då han skulle begifva sig till Nya
England för att där tillbringa sina sommarferier. En
upphetsning och bestörtning följde nu, hvilken föga gaf den efter
i styrka, som beledsagade underrättelsen om Lincolns mord.
Telegram anlände oupphörligen från Washington och utanför
tidningskontoren uppsattes bulletiner tillkännagifvande
den dödligt sårade presidentens tillstånd, hvilken i likhet
med Lincoln var mycket omtyckt af amerikanska folket.
Det sista telegram, som anlände den dagen, tillkännagaf
att det var nästan ute med honom och att han sannolikt
icke skulle öfverlefva den följande natten.

Morgonen därpå meddelade ett telegram, att presidenten
ännu lefde och att han föregående afton, i den tron att
han hade blott få timmar att lefva, hade tillsagt att min
fullmakt skulle göras i ordning samt undertecknat den med
döende hand. Jag tror mig berättigad att omtala dessa
enskildheter, emedan jag är i besittning af det för mig
högst dyrbara dokument, som är försedt med vår andre
martyrpresidents sista officiella namnunderskrift. Föreställande
mig att det skall intressera läsaren att se president
Garfields sista namnteckning meddelar jag här ett
fotografiskt facsimile af densamma.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:02:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free