Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
kyrktorn, som glimra i morgonsolen, eller till denna rörliga
stad af fartyg, som dels ligga simmande i hamnen och i
floden, dels förtöjda vid den i längd oöfverskådliga
skeppsbron. Under det vi segla framåt, för att välja vår
ankarplats nära den af kaptenen välkända pier, vid hvilken han
hoppas få aflemna sitt svenska jern, är allt ett rörligt,
omvexlande panorama af taflor, ibland hvilka man ej vet åt
hvilken man skall skänka sin mesta beundran. Det hela är
en syn, som, en gång sedd, lemnar ett intryck som aldrig
utplånas, helst då den såsom nu framställer sig för Oss i ett
herrligt morgonskimmer. Ändtligen vänder skeppet sin bog
upp emot vinden; ankaret faller; skramlet af den
tungajern-kettingen är musik i vara öron, — och sällan hafva väl
några passagerare mera innerligt tackat för den vid sådana
tillfällen om bord brukliga helsningen ’Välkomna till ankars/’
Vi äro visserligen icke ännu vid vår resas mål; men den
långa besvärliga färden öfver den stormiga oceanen är
slutad ; efter att hafva förnummit Herrans verk och hans under
i hafvet, äro vi glada att det är stilla vordet, och att Han
fört oss till lands efter vår önskan.
Vi dröja icke heller att med den första båt som lemnar
skeppet begifva oss i land. Hvad så många resebeskrifvare
berättat om den första landstigningen i NewYork, om
hamnbryggornas och de jemte desamma löpande gatornas
vämje-liga osnygghet, om hjordar af svin och arméer af råttor,
genom hvilka man har att bana sig väg i den fotdjupa
smutsen, om de föga intagande, utan snarare ruskiga husen, som
äro uppbyggda närmast kajen; allt detta torde väl till en
del vara sannt, men i dag åtminstone undgick det alldeles
min uppmärksamhet. Jag har kommit upp på Broadway,
nästan utan att veta det, och har, liksom en från ett rus
uppvaknande menniska, blott en högst oredig föreställning
om hvad som nyss tilldragit sig. Vår kapten är vår trogna
ledsagare, och några vid hans sida gående Svenskar, hvilka
vid hamnen kommit oss till möte, erinra mig om att en af
dem lofvat att föra oss till ett så kalladt Boardinghowe, der
vi för billigt pris kunna få logi på några dagar. Han har
ej tid att stanna längre än som behöfves för att passa på
ett tjenligt tillfälle, att springa öfver den af omnibusar,
ekipager och alla slags vagnar och af en böljande folkmassa
hvimlande gatan. Men denna stund är tillräcklig, att gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
