- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Förra delen /
53

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

53

sjelfgjorde agenter; äfven kompanierna äro ofta icke annat
än bolag på papperet, och icke sällan inträffar det, att om
utvandraren ej iakttager den största försigtighet, han torde
komma att betala sin resa till Vestern två gånger. Man
omringar honom på alla håll. Om man hos honom märker en
viss varsamhet, och att han drar sig tillbaka från dem, som
med mera framfusighet tränga honom in på lifvet, så antar
man en mine, som vore man helt och hållet likgiltig för hvad
emigranten ämnar besluta och hvem han tänker betjena sig
af; men derunder inlåter man sig småningom och oförmärkt
i samtal med honom, söker utleta hans afsigter, och
framställer liksom af en händelse förhållanden, som äro ämnade
att låta honom veta, det han med den sig insinuerande
personen och genom honom lättast kan få sina affärer afgjorda.
Samtalet vändes då mången gång äfven på likgiltiga ämnen,
som alldeles icke tyckas höra till saken; men just då är det
skäl att vara på sin vakt. Amerikanaren är i allmänhet en
god hushållare med tiden, och dessa personer skulle ej gifva
sig ro att prata bort de dyrbara ögonblicken, om de ej med
detsamma sökte att fundera ut någon möjlighet att befrämja
egen fördel.

Huru gerna jag än vill ställa Amerikanaren i ett
fördelaktigare ljus, än det, hvari de flesta af våra resebeskrifvare
framställa honom; så får det dock icke ske på rättvisans och
sanningens bekostnad. Transport-kompanier, landförsäljare
— ty äfven sådana infinna sig på New-Yorks
hamnbryggor och utbjuda till salu jordstycken, hvilka man sedan
icke har så godt att få reda på — och deras agenter, äro*
det måste jag bekänna, ett slags folk, som, ju mindre man
får med dem att göra, desto bättre. Emellertid kan den
emigrant, som är stadd på vägen till de vestra staterna, icke
undgå att komma i beröring med de förstnämnde, och han
må då se sig för, att han icke låter förföra sig af de
stundom ända till ytterlighet låga pris, för hvilka man säger sig
vilja fortskaffa honom och hans saker, men hvarför man nog
vet, att sedan på ett eller annat sätt hålla sig skadeslös.
Antingen gäller den biljett, man gifver honom, icke längre än
till Albany eller Buffalo, ehuru ackordet är uppgjordt för
hela vägen öfver de stora insjöarne fram till Milwaukie eller
Chicago, eller ock vet man att under resan, vid ombyte af
kanal- och ångbåtar, upptäcka något misstag, till följd hvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/1/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free