Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
söka vår lyeka? Att göra i tagelringar var alltid bättre än
att göra i ingenting.
Sålunda med några dussin ringar uppträdde på kulörta
sidenband vandrade C, I. och undertecknad samt Polman
— som i New-York slutit sig till sällskapet och tillsammans
med oss ville försöka sin lycka i Vestern — hvar och en på
sitt håll kring stadens gator, utbjudande åt alla, vi mötte, våra
tagelringar. Men om det var vår ovana och förlägenhet vid
den nya rörelsen, eller om herrarne icke gåfvo sig tid att
taga våra varor i betraktande, och de något förnäma och
aristokratiska Albanydamerna icke ville nedlåta sig till en så
simpel sak som en tagclring — nog af, vi gjorde den gången
inga särdeles goda affärer. Jag var den förste som gaf
saken förlorad, och med en ed öfver den stackars prof. W.,
som i sin välmening dragit mig in i en så dålig
spekulation, var jag nära att kasta hela ringförrådet i kanalen. P.
var den ende som lyckades att afsätta några stycken efter
12 cents; men han var också den, som bäst af oss alla
förstod sig på att prata för skålen. Min hustru var dock den,
som sedermera, under resan på kanalen, försålde det största
antalet till fruntimmerspassagerarne, som, letande ibland "Tom,
Dick och Harry" merändels alltid fann någon ring med det
rätta namnet *).
Emellertid gick solen ned öfver vår dag i Albany, och
vår kanalbåt låg alltjemt ännu på samma ställe. Att den
dock snart torde sättas i rörelse, slöto vi af tvenne på
stranden väntande hästar, den mängd med fraktgods, som nu nära
nog uppfyllde lastrummet, och» antalet af passagerare, som
intogo den trånga kajutan. Förmedelst en gardin afskildes
nu den ena ändan deraf till ett särskilt rum för
fruntim-merna, och genom en ytterligare scen-förändring förvandlades
det hela till det mest besynnerliga och kompendiösa
loge-mang, man kan tänka sig för 24 personer, oberäknadt det
antal, som kunde få plats på bord pch stolar. På hvardera
1) Flera år sednare, då jag en gång besökte Niagara, fann jag der, på den
mycket besökta landsvägen tätt invid fallet, en Irländare sittande vid ett litet bord,
tillverkande tagelringar, som han till de förbigående sålde för icke mindre än 50 cents
(2 Rdr) stycket. I en dervarande handelsbod fann6 bland andra kuriositeter äfven
dylika ringar till farama pris, och man sade mig, att man på dem hade en ganska god
afsättning. Professor W:s spekulation torde således icke hafva varit så rasande, hade
vi haft litet mer tålamod. Nu var det för sent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
