Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
På prairien kan man med två par hästar för plogen
upplöja ungefär två acres om dagen; med större dragarekraft
tre acres. På vanligt eköppningsland går det deremot icke
så fort; ofta hinner man der ej mer än en acre. Med
undantag af på jemna burr-oak-slätter, kan man ej heller på denna
slags mark med plogen lägga en så bred tilta som på
prairien. Samma slags plog kan dock lika väl begagnas på det
ena stället som på det andra; men då man på prairien kan
låta anspannet stå i en rak linea med åsen, så måste man,
om en större plog begagnas, på eköppningslandet vända den
så, att den formerar en vinkel emot densamme, och
derigenom, äfvensom genom plogens rigtning i öfrigt, reglera fårans
bredd, — allt beroende af markens beskaffenhet och den
dragarekraft, man är i tillfälle att använda. På sådan mark
stöter plogen ofta på rötter, hvilka den icke är i stånd att
afskära, hvadan man vid dessa nyodlingar alltid måste hafva
till hands en yxa, och mången gång med händerna vända
om den tilta, som plogen icke fullkomligt kunnat
genomskära eller välta öfver i sitt rätta läge. För den plog, som
vid odlingen af vår mark begagnades och som der uppskar
#en ifrån 18 till 20 tum bred tilta, behöfdes fem par starka
oxar, ehuru på den mera rotfria burr-oakslätten fyra, kanske
till och med tre j^r kunnat vara tillräckligt
Hade vi förut genom att köra oxar fått uppöfva
lungorna, så gälde det också nu att efter yttersta förmåga
anstränga dem. Försedde med en väldig piska, hvars
hickory-skaft var mer än eu famn långt och med en af hjorthud
flätad snärt af tillräcklig längd för att, gående på ett litet
afstånd från anspannet, kunna nå så väl de främsta som de
eftersta dragarne, turade C. och jag om med hvarandra i den
ingalunda idylliskt behagliga sysselsättningen att vara
oxpådrif-vare. Dermed har sig icke heller så lätt som man tror,
isynnerhet då man har fem par, på en gång egensinniga och lata,
behornade kreatur att göra med. De på den högra sidan
gående oxarne måste noga tillhållas att vandra i fåran,
hvarföre också de vid ett dylikt arbete mest erfarne och inkörde
ställas i spetsen för tåget. Detta hindrar dock icke än det
ena, än det andra af de efterföljande paren att göra åtskilliga
snedsprång, hvadan drifvarens piska måste vara i en nästan
oupphörlig rörelse, och han sjelf af alla krafter med full hals
hojta och utskrika de för manövreringen nödvändiga ox-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
