Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
dianstammarne, att till dem bringa sina pelsvaror, och till
sjelfförsvar begynte de amerikanske handelsmännen då att
begagna sig af samma method. "De af styrelsen förordnade
indian-agenterne, boende flere hundrade mil aflägset ifrån
hvarje domaremyndighet, kunna icke anställa någon
ransak-ning med lagförbrytarne i detta fall, äfven om de äro
understödde af en tillräcklig styrka för att arrestera dem.
Penningeböter betyda dessutom ingenting, då de personer, som
sysselsätta sig med denna handel, tillhöra den allra sämsta
klass i samhället, oförmögne att betala, likgiltige för
allmänna opinionen och förhärdade emot hvarje bättre
mensklig känsla" 1).
Sålunda begås icke allenast lagbrott, utan åt Indianerne
säljes under namn af whisky den mest afskyvärda blandning,
som mer än den vanliga spritdrycken icke blott beröfvar
dem allt förnuft, men äfven på ett skyndsamt och förfärligt
sätt förkortar deras lif. Det skulle tyckas otroligt, vore det
icke af en utaf indianagenteme för Chippewaystammen, i
hans rapport till regeringen, bestämdt bevisadt, att den
giftiga dryck, som under namn af whisky säljes till Indianerne,
består för det mesta af ett ergaktigt sublimat och
tobaksvatten, blandadt tillsammans med endast några få gallons
verklig whisky på tunnan l).
Är det underligt, om Indianen under ruset, i
half-medveten känsla af att han blifvit bedragen, hämnas på sina
giftblandare, eller sedan han fått tillfredsställa sitt begär och
uppvaknat från ruset, han söker att åter bemäktiga sig de
hästar eller skinnvaror, med hvilka han i passionens
ögonblick betalat några droppar whisky hundrade, ja tusende
gånger öfver deras värde? Emellertid är det nästan aldrig
exempel på, att Indianen, vare sig i ett berusadt eller
nyktert tillstånd, om man söker förmå honom att bekänna hvem
som gifvit honom rusdrycken, någonsin yppar eller förråder
denne person.
Men, frågar man, göra då Förenta Staterna intet, för
att mildra det olyckliga öde, som hvilar öfver detta
olyckliga folk? Jo, visserligen hafva flere försök blifvit gjorda i
denna rigtning; men hittills i allmänhet utan några särdeles
lyckliga resultater. Kongressen har tid efter annan uppoffrat
1) Sketchcs of Minnesota by £. S. Seymour. N.Y. 1850.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
