Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
vidt det skulle utbreda sig. Dertill kommo sekterismens
villomeningar, hvilka säkert icke skulle dröja länge, att
under än* den ena formen än den andra utså sitt ogräs ibland
de många, för hvilka tro och öfvertygelse voro endast en
vanans nötta lexa, ett rö, lätt bevekt och omfördt af
allahanda lärdomsväder.
Att några religionslärare ifrån fäderneslandet skulle här
infinna sig, föreföll mig mer än tvifvelaktigt. Hade jag
förutsett att så skulle ske, är det mycket möjligt att mitt
beslut icke blifvit hvad det nu blef. Men, allvarligt
öfvervägande alla dessa omständigheter och pröfvande mitt eget
inre, egde jag väl rätt, att afvisa det förslag man gjort mig?
Inom mig väcktes den tanken, huruvida ej deruti kunde
ligga en högre viljas kallelse, till hvilken, oaktadtall min o
vördighet, jag borde svara: "si, Herre, här är jag; du hafver
kallat mig.1’
Visserligen har min afsigt varit och är, att i dessa
minnen från min vistelse i Amerika, i denna, om mau så vill,
autobiografiska episod, — ty hvad jag här skrifvit ihop gör
icke anspråk på att vara någonting annat, — bespara läsaren
alla subjektiva betraktelser och hvarje beskrifning öfver
känslor, som vaknade inom mig i följd af de förhållanden, med
hvilka jag kom i en närmare beröring. Detta kan likväl icke vid
denna punkt af min berättelse helt och hållet undvikas, och
jag får utbedja mig läsarens tålamod och öfverseende, om
jag här kanske allt för länge icke blott uppehåller mig vid
de förhållanden, som inverkade på mitt beslut, att, i det
jag egnade mig åt det presterliga kallet, förena mig med den
prot biskopliga kyrkan, utan äfvcir redogör för den egna
uppfattning af dessa förhållanden, som bevekte mig att tu ga
ett sådant steg. Jag anar att min bok, kanske för mången
ändå nog långtrådig, skall befinnas ännu mer så i detta och
nästföljande kapitel, hvilka dessutom säkert skola möta ett
ogillande, på grund af de åsigter som deruti yttras. Sakens
vigt torde dock få gälla mig till ursäkt, utom att jag, i visst
fall måhända skyldig att offentligen aflägga räkenskap för
mitt handlingssätt, icke kan göra det annorledes än medelst
ett öppet uttalande af och förSvar för de åsigter, hvarpå det
stadde sig. Härvid skall jag dock, likasom härefter
beskrifvande de nya förhållanden, i hvilka jag kom, och den
verksamhet som dermed var förenad, icke ut-tänja min fram-
II 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
