Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
egentligen är papistisk. På den gamla, uppå en gudomlig
grundval hvilande, sanningen har ban uppbyggt en alldeles
ny lärobyggnad, i hvilken han insätter antingen sitt eget
förnuft eller någon annan mensklig auktoritet med påflig
makt och myndighet Utgångspunkten är densamma.
Skillnaden är blott, att den enes papistiska utvecklingslära bar
fört honom till bild- och helgondyrkan och till tron på
jungfru Marias obefläckade aflelse, då den andres deremot förer
honom åt ett alldeles motsatt håll, till socinianism,
unitaria-nism, pantheism, eller till en blott individuel kristendom, ett
subjektift känslosvall, som ofta är ingenting annat än ett flarn
för vinden’).
Det är mig ingalunda obekant, att en och annan i mitt
fädernesland, som öfvervägt dessa ämnen, kommit, om icke
just till samma dock ett liknande resultat, som det hvartill
jag .kom, då jag i Amerika, som jag tror mig kunna
försäkra, samvetsgrannt och moget eftersinnade, huru under de der
rådande religiösa förhållandena det nya settlementets
kyrkliga angelägenheter bäst skulle kunna ordnas och på hvad
sätt jag skulle kunna åtaga mig deras vård. Jag vet ock,
att en beskyllning för papism och för ett bearbetande af
prestvälde icke är det enda, som drabbat dem, hvilka vågat
offentligen framträda med dylika tankar och åsigter, meir att
de derigenom äfven blifvit gjorde till ett mål för åtlöje och
framställde såsom de der med sin förblindade kyrkliga
konservatism vilja ställa sig in hos dem som magten hafva, och
söka att skuffa sig fram i verlden. Hvad det sednare be-
1) I lannna koloni der Plymouth-klippan itar, som fordom välkomnade de
sjö-trötte främlingarne, hvilka funno Englands biskopliga kyrka for kall och stel för
deras lefvande kristendom, uppträdde icke långe sedan en predikant, hvars religiösa
bekännelse var pi det närmaste sammangjuten mod den som råder vid det gamla,
ansedda och rikt donerade universitet, hvilket de fordne puritanerne kallade Profeternas
Skola, — och, sedan han omtalat huru det Nja Testamentet var uppfyldt af en mängd
otroliga och osedliga berättelser, förklarar han: ttallt efter som kristendomenutotckku,
kunna vi vänta oss att få se menniskor, som äro lika så stora och begåfvade som
Jesus Kristus, ja äfven större och mera rikt utrustade än han." "Oss frälsar icke
Kristus, som lefde for 19 århundraden sedan, men den Kristus, som vi finna i våra egna
hjertan.*1 "Vi behöfva ingen, som står emellan oss och vår Gud." Under det en
sådan lära predikas i de fordna, fromma separatistcrnas bönehus, knäböja ännu i
Englands vördnadsbjudande katedraler andäktiga skaror i det enda Frälsarenamnet
omkring det altare, vid hvilket, såsom i begynnelsen, biskopen står välsignande i
Herrans namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
