- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
83

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83

der till Guds dyrkan samlas, utom läroverkets personal, allt
flere och flere, som låtit sig ledas till sanningens kunskap,
och der mången nu böjer knä vid altarrunden, som, hade
icke dopfunten i det fordna lilla kapellet stått redo för
barnet, måhända uppväxt ufrämmande ifrån löftets testamente,
och utan Israels borgareskap."

Men jag älskar att återflytta mig till Nashotah, sådant
det var samtidigt med min egen vistelse derstädes. Äfven
för att vara i Amerika hade det i sin karakter någonting
högst egendomligt, och knappast lära vi finna någonting
motsvarande dertill ibland alla våra europeiska läroanstalter.

För att så vidt möjligt var nedsätta årsafgiften, — jag
vill icke säga för undervisningen, ty den gåfvos af lärarne
nästan så godt som för intet, och grundläggandet af detta
institut var sannerligen ingenting mindre än en finans-spe*
kulation — men för att lärjungen till så ringa expens som
möjligt skulle vid institutet erhålla både föda och kläder,
och inrättningen således vara tillgänglig äfven för den mindre
bemedlade, måste hvar och en af de studerande underkasta
sig flera timmars arbete dagligen, dels på jorden, som
medelst penningebidrag af några personer i de östra staterna
blifvit för institutets räkning inköpt, och af hvilken, allt
efter som den uppodlades, inrättningen skördade en del af
de nödvändiga lefnadsmedlen, dels med att uträtta andra
göromål, som förekomma i ett hushåll på landet, och för
hvilkas uträttande inga särskilda tjenare här användes. Hvar
och en af de studerande var på detta sätt sin egen tjenare,
underhöll genom sitt arbete sig sjelf och på samma gång
institutet, hvaraf afkastningen, åtminstone till någon del,
bi-drog att underlätta de oundgängliga utgifterna. Den årliga
penningeafgiften, som af de betalande studerande erlades,
belöpte sig till endast 75 dollars, hvilket naturligtvis var
helt och hållet otillräckligt för deras underhåll, och en ringa
betalning för de förmåner de åtnjöto, äfven om man
inbe-räknar den högsta möjliga nyttan och frukten af deras
arbetskraft. En och annan lärjunge intogs emot ingen annan
betalning än den han kunde gifva med sitt arbete; och då
jordens afkastning, isynnerhet de första åren, icke kunde
vara annat än ganska obetydlig, måste inrättningen
naturligtvis för hvad som i öfrigt var nödvändigt för dess
underhåll, bygga på de årliga frivilliga bidrag, som skänktes den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free