- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
112

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

och behjertade deras tillstånd. I den vanlighet och
förtroende de visade honom tyckte han sig finna en Guds kallelse
till sig, att utgå som apostel ibland detta beklagansvärda folk.
Genom den öde vildmarken, öfver stigar, som den hvite
mannens fot ännu icke trampat, vandrade han ensam med ett
par Indianer upp till det aflägsna stamhållet för ett dittills
emot de hvita inkräktarne af deras land föga vänligt sinnadt
folk. Der samlade han omkring sig skogens vilda söner,
talade till dem om den store Anden, som vi alla dyrka, och
om Frälsarenamnet, i hvilket alla knän skola böja sig. Vid
sidan af deras wigwam upptimrade han sig en koja, der han
undervisade både äldre och yngre. Hans mission och
verksamhet ibland detta folk återkallar lifligt en Marquettes,
Mesnards, Jogues och Lallemands dagar. Redan i början
fann han, huru fåfängt det på det hela taget var, att söka
omvända detta folk till kristendomen, så framt ej på samma
gång en förändring skedde i deras nomadiska lefnadssätt och
de kunde förmås till jordbruk och annat arbete. Detta är
just den klippa, emot hvilken de flesta dylika företag hittills
hafva strandat; men Försynen hade utrustat B. med
egenskaper, som med dess bistånd skulle besegra denna så väl
som andra svårigheter. Sjelf tog han yxan ur den indianska
qvinnans hand och lade den i den arbetsföraktände
krigarens, uppmuntrande och hjelpande honom att bygga sig en
hydda, som bättre skulle skydda honom emot köld och
oväder än det rökiga matt-tältet När våren kom, lärde han
dem bruka spaden och plogen. Efter hand fick han flere
hvite till sitt biträde: snickare och andra handtverkare, som
undervisade den indianske ynglingen i slöjder, samt ett par
fruntimmer, som togo vård om flickorna och lärde dem
sömnad och andra handarbeten. Efter några år fick den
indianska byn utseende af ett de hvita männens nybygge.

Denna förvandling åstadkoms dock icke utan mycket
knot och missnöje, som mången gång voro nära att
tillintetgöra hela företaget och blottställa B. sjelf för många faror.
Han hade redan varit några år ibland Indianerne vid
Måssjön, på Chippewayspråket kallad Kageeamhikunsehigag, då
ett .stort antal af stammens yngre krigare, hvilka under tiden
ströfvat omkring i andra trakter, återkommo och blefvo icke
litet förvånade och på samma gång förbittrade öfver den
förändring, som deras egentliga hemvist undergått under de-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free