Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
dentia tid. Men äfven hon ansåg sig böra medverka för det
mål, som nu var mig förelagdt, och ingen har såsom hon i
liknande omständigheter uppfattat sin pligt, ingen har såsom
hon förstått att umbära och underkasta sig försakelser, med
tålamod och undergifvenhet bärande den börda, som, i
sanning, ofta var tung nog att draga. Ack, huru litet ana vi,
män, qvinnans många tysta och stilla lidanden och bekymmer?
Vi tro oss strida, och yfvas af de segrar vi någon gång
lyckas vinna öfver svårigheter, som lägga sig i vår väg; men
hvad äro våra strider, hvilka yttre förhållanden mana oss att
utkämpa, under det verldens ögon mer eller mindre äro
fästade på oss och våra handlingar, emot det qvinliga
hjertats tysta, obemärkta, med ingen beräkning på framtida
erkännanden gjorda uppoffringar?
Det var icke nog, att brödet på L:s bord var knappt
ibland, men det saknades der mången gång helt och hållet
När jag om lördagen kom hem, var dock blicken lika
glad, ingen klagan kom öfver hennes läppar, och den
sparade kakan sattes då fram, som om ingen brist funnes.
Hände sig så stundom, att ett par andra studenter ifrån Nashotah
gjorde mig sällskap, så fingo äfven de sin andel deraf och
sin kopp kaffe, som gjorde inskränkningarne för den
kommande veckan så mycket kännbarare. Med kaffet förhöll det
sig dock så, att Professor Adams, som ofta då och sedan
besökte vårt hus, merändels alltid hade med sig ett par
skålpund java-bönor, sägande sig vara kaffehungrig och
bedjande M:rs U. tillaga sig en god kopp, påstående att
svenska fruntimmerna bättre förstodo att tillreda denna dryck än
amerikanskorna. Väl möjligt att detta var hans mening, och
deruti hade han icke heller så orätt; men mera troligt är1,
att, väl vetande svenskens smak för denna dryck, och
inseende huru min hustru i hennes tarfliga omständigheter ofta
måste umbära densamma, han sålunda tog sig en anledning
att på ett delikat sätt afhjelpa bristen åtminstone i detta
afseende.
Sjelf hade jag under denna tid inga penningar till min
disposition. Vid Nashotah åtnjöt jag eljest allt hvad jag för
min egen del behöfde, och den lilla penning jag ibland var
i tillfälle att räcka min hustru, delade M:r Breck med sig
ur sin kassa. Men för en stor familjs, nemligen de
studerandes, beklädnad och föda, var denna kassa ofta ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
