- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
160

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

bänkegarne, och, ehuru utrymmet var tillräckligt för dem
alla, utvisades dock de först ankomne, hvilka i följd deraf
voro nödsakade att lemna kyrkan. Något sådant kan väl
också ibland hända i våra svenska kyrkor med vårt
ingalunda rekommendabla, fastän icke till sådan ytterlighet som i
Amerika genomförda pew-system. Emellertid gjorde denna
händelse uppseende i staden och blef föremål för en
tidningsartikel. En annan tidning, ett religiöst blad, kalladt
The Baptist Watchman, utgifven till uppbyggelse för den
sekt titeln tillkännagifver, gjorde deröfver några ytterligare
kommentarier, som jag här vill öfversatta, emedan de till en
del kunna tjena som ett exempel så väl på tonen i vissa
religiösa blad, som äfven på den bitterhet, som ibland
gifver sig luft emot den biskopliga kyrkan. Artikeln har till
rubrik, "Bänkar i kyrkor eller djefvulens tullbommar," och
lyder ordagrannt sålunda:

"Rikt mattbeklädda gångar i kyrkorna, och mot dem
svarande bänkar med dynor, mattor, mcssingsspottlådor och
försilfrade namnplåtar på dörrarne, äro att betrakta, de förra
såsom djefvulens landsväg på kyrkogolfvet och de sednare
såsom hans med etiketter försedda tullbommar.
Pew-s$y-iterna’) få icke säga att detta är en hård och grof talan,
ty, att icke kalla saker med deras rätta namn, är ungefär
detsamma som att dyrka och tjena djefvulen, och S:t
Lucifers kyrkor skulle stå i ett närmare slägtskapsförhållande till
Sanningen än S:t Lucas och S:t Philips a), ja, än alla
pew-seyitiska tempel uppbyggda åt högmodet och fåfängan. Guds
tempel böra hafva inristadt öfver sina portar: Öppet för alla,
tillslutet för ingen.

"Äro väl silke och sammet, förgyllningar och dyrbara
prydnader, nödvändiga för bönen och gudstjensten?
Herren har sagt: ’Hvar två eller tre äro församlade i mitt
namn, der är jag midt ibland dem/ Den motsägelse vi
hafva framställt till offentligt åskådande föder en annan,

eller stolar på gångarne, och att blifva stående på gången, anses som opassande; den
som derföre icke kan få någon sittplats i kyrkan, är nödsakad att gå ut igen.

1) I denna benämning ligger en ordlek: pew betyder en bänk eller stol i kyrkan,
och det deraf här formerade nomen proprium hänsyftar på det binamn, som man efter
Dokt. Fusey i Oxford tagit sig för att gifva de så kallade högkyrkliga i England och
Amerika, ett binamn, ofta lika så mycket missförstådt ocb orätt användt som
öknamnet "läsare" i Sverige.

2) Namn på tvenne kyrkoförsamlingar i Philadelphia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free