Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Jag hade just beslutat mig för det sednare och satt
mig upp på hästryggen, då jag helt nära får höra ett gällt
skrik, och ser i samma ögonblick trenne beväpnade Indianer
rusa fram mellan träden, fatta min häst i betslet och med
icke just vänliga åtbörder gifva mig tecken att följa sig. Sá
godt jag kunde, lät jag dem förstå att min väg icke låg åt
det hållet och att jag önskade obehindradt få fortsätta min
färd. Det hjelpte emedlertid icke; jag insåg det rådligaste
vara att foga mig efter deras vilja, men på samma gång
hålla mig så modig som möjligt, ehuru jag tillstår, det
nödvändigheten att i ett sådant sällskap i skymningen begifva
mig ännu mera afsides i en skog, i hvilken jag allaredan
förut kommit på villoväg, och obehaget att qvarlemna min
vagn midt i en öde, obekant trakt, der det sedan kanske
icke blefve mig lätt att åter få reda på den, jemte den full*
komliga ovisshet, hvaruti jag lemnades om hvad indianernes
afsigt egentligen kunde vara, gjorde £et svårt att bibehålla
fattningen och var ingenting mindre än roligt Imedlertid
hade jag lärt känna Indianernas natur tillräckligt, för att
wta, att oförskräckthet var det bästa vapon och det enda
medlet att förmå dem till eftergift, skulle de verkligen, hvad
jag icke utan oro af deras tal och af häftigheten i deras
åtbörder befarade, hafva något ondt i sinnet Antagande
derföre en så lugn min som möjligt, förklarade jag att jag
skulle rida med till deras läger, som jag hoppades icke vara
långt afsides, men att jag hade brådtom och måste sedan
ovilkorligen genast fortsätta min ridt De tycktes dock icke
förstå mycket engelska, och min kunskap i deras språk tillät
icke någon närmare komunikation oss emellan. Att de voro
uppretade öfver något, syntes tydligt, och jag började frukta,
att någon hvit man emot en af deras stam begått en
våldsamhet, som, enligt deras retaliationslagar och begrepp om
rättvisa, utkräfde hämnd på det första blekansigte de kunde
få fatt uti.
Tvenne af dem höllo fortfarande min häst i tygeln och
ledde den fram ett stycke öfver en liten skogsbäck, på
andra sidan om hvilken jag snart upptäckte deras läger,
bestående af 8 à 10 wigwam. Skogen bestod till en stor del
af stora lönnträd, just af det slag utaf hvars saft socker
tillverkas, och jag såg snart att jag befann mig i ett af dessa
så kallade Sugar-camps, hvilka Indianerne denna tid af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
