- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
278

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278

Någon invänder måhända, att jag här endast förer samma
klagan, som i allmänhet det stånd jag tillhör påstås föra,
vare sig att skäl dertill finnas eller icke. Man säger
måhända att "prestsäcken blir aldrig fulF*; men hvar och [huru
detta ordspråk än kan tillämpas, visst är åtminstone, att
ingenstädes finner det en mera sann tillämpning än i Amerika,
n. b. i så fall, som man der merändels drager försorg för,
att ingenting kommer i säcken. Alla, som tagit närmare
kännedom om förhållandet, kunna intyga, att i hela
kristenheten finnes intet land, der på det hela taget presterskapet
är så uselt aflönadt, som just uti detta samhälle, der de
religiösa angelägenheterna eljest utgöra ett så vigtigt element
och tyckas med särdeles ifver omfattas af alla
bekännelsesamfund. Vi få dock icke alltid lägga kyrkomedlemmarne
detta till last, utan fast mer deruti, och i en i följd
deraf varande prestbrist, se en utaf de olyckliga följderna
af en sektstyckad kristendom, under hvilken det ofta blifver
en svår tunga för några fà familjer af ett trossamfund, att
rätt aflöna en egen religionslärare. Schism och dissent,
kyrkans plågoris, äro i detta afseende äfven sig sjelfva ett
plågoris, ty de äro sannerligen dyra nog för dem, som finna
sin lust uti att befordra dem. Man talar i Sverige om stora
utgifter till prest och kyrka — de äro för det mesta endast
spottstyfrar i jemförelse med de utlagor, med hvilka man i
Amerika sjelf måste beskatta sig, så framt man icke vill
lefva utan både den ene och den andra. Att denna
sjelfbeskattning icke alltid är så samvetsgrann, derom vittna de
illa underhållna kyrkobyggnaderna och de ännu sämre
underhållna predikanterna, till och med mången gång i de östra
staterna, der det dock tyckes, som skulle det finnas
rikedom nog, att afhjelpa torftigheten i det ena fallet och
fattigdomen i det andra. Underligt är, att det dock i sjelfva
verket icke är värre än det är. En liten stad hehöfver icke
hafva mer än ett par tusen innevånare, förrän man finner ett
dussin kyrkor, kapeller och bönehus, stående vid sidan af
hvarandra, liksom en mängd träd planterade på en trång
gårdstomt, — alltför nära för att icke hindra hvarannan i
växten, — alltför tätt, att något egentligen rikt och ymnigt
gräs skulle kunna frodas emellan stammarne. Dertill
komma tingshus och skolhus, i hvilka den ena kringresande
predikanten efter den andra söker att samla de kringspridda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free