Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
är en af vår tids företeelser, en ström emot hvilken ingen
dam kan sättas; så har jag ansett min pligt vara, att med
de upplysningar jag är i tillfälle meddela, göra hvad jag kan
för att åtminstone söka leda den i en rätt rigtning. Det är
också derföre, som jag med afseende på landet i Illinois
och våra landsmäns utvandring till Amerikas Vester,
ytterligare här vill bifoga några ord. Men högtidligen varnar
jag hvar och en, att icke deraf, ej heller af nyss anförde
exempel på en i hast förvärfvad rikedom, eller af hvad jag
eljest torde hafva yttrat eller framdeles kan komma att yttra
om de stora fördelar Amerika besitter framför alla andra
länder i verlden, hemta någon säkerhet för, att hans egna
lysande förhoppningar om lycka och framgång derstädes
skola verkliggöras. Sjukdom, en för tillfället varande brist
på arbetsförtjenst, förändrad konjunktur just i sådana
förhållanden, som han för sig trodde vara de mest gynnsamma,
kunna, utom många andra omständigheter, lätt göra, att han*
finner sig gäckad i dessa förhoppningar.
Man har kallat Minnesota ett land för Svenskar, och
under de sednare åren hafva många af våra landsmän der
nedsatt sig, hvilka, enligt hvad blifvit berättadt, i allmänhet
skola berga sig godt. Sjelf liar jag icke varit så mycket i
Minnesota, att jag derom med fullkomlig sakkännedom kan
yttra mig. Då jag en gång besökte det äldsta svenska
nybygget derstädes, fann jag flere familjer, som kommit dit
med föga eller inga tillgångar, men dock snart förkofrat sig
ganska mycket.l) Iowa, andra stater, och till och med de
1) Jag minnes bland annat en arbetare ifrån Östcrgöthland, som tänkt bosätta
sig pà ett ställe i Illinois, der ban egde några slägtingar, men som på sin resa åt
Vestern råkade helt och hållit på villospår. Sådant händer iblund med enskilda
ut-vandrarcfamiljcr. I stället för till Chicago blef han genom något misstag
transporterad till S:t Louis. Der fann han sin kiissa tom, och till råga pà olyckan
insjuknade både han, hans hustru och barn. I S:t Louis funnos då högst 3 eller 4
Svenskar, och mig är obekant, om han ens någonsin med dem sammantrÜffade.
Ameri-kanamc togo likväl vård om den främmande och blottställda familjen. Dà Jenny
Lind år 1851 var i S:t Louis, inställde sig mannen hos henne, anhållande om
understöd for att kunna fortsätta resan till sina slägtingar i Illinois. Jag var
händelsevis då närvarande. Han begärde 25 dollars, och liksom så många tusende andra,
vädjade han icke förgäfves till den ädla sångerskans välgörenhet. Emellertid afrådde
jag honom ifrån att gå till den plats, dit han ämnade sig, vetande att all jord der
var upptagen och att han der skulle la svårt att erhålla arbetsförtjenst. Deremot
tillstyrkte jag honom att gå till Minnesota, såsom i hans ställning och förhållanden det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
