- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
463

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

463

dyrkad och tillbedd på de heliga rummen, der slägte efter
slägte församlats, att fröjda sig i ljuset af Hans sanningsord;
och, i likhet med hvad förhållandet är nästan öfverallt inom
den biskopliga kyrkan, i stället för att förminskas, hafva
dessa församlingar tvärtom af Herren förökats med dem,
som skulle frälste varda. Huru förklara orsaken till dessa
så olika förhållanden och resultater? Jag tvekar icke, att
tillskrifva det sistnämnda, näst Guds nåd, vidmakthållandet
af de kyrkliga institutioner, utom hvilka i de flesta fall
Kristendomen är blott ett flarn, bevekt och omförd af
allehanda lärdomsväder, jag menar nemligen vidmakthållandet
af en apostolisk kyrkoförfattning, ett apostoliskt prestadöme,
ja, för att säga rent ut, — huru mycket jag än derigenom
må blifva till spott och hån för dem som omkring mig äro,
— en biskoplig kyrkostyrelse jemte en orthodox och
högtidlig liturgi, den förre lika nödvändig för sjelfva samfundets
bestånd och för att vara ett rätt kyrkosamfund, som den
sednare är nödvändig för trossanningarnas bibehållande och
för en rätt gudsdyrkan i anda och sanning.

Ibland de många för mig dyrbara bekantskaper
förvärfvade i Wilmington, måste jag särskildt med några ord
omnämna Alexis J. Dupont, en medlem af den gamla svenska
församlingen, och en af de mest framstående lekmän i den
biskopliga kyrkan. Med utomordentlig drift och
verksamhet skötte han ett nära invid staden beläget, i stor skala
anlagdt krutbruk, som i flere generationer gått i arf från
fader till son, och hvartill han nu var egare. Egnande deråt
den noggrannaste tillsyn, låg han äfven dessutom i mycket
vidsträckta affärer, dem han skötte med en flit och klokhet,
lika mycket vittnande om hans redbarhet, som om hans
skicklighet och arbetsamhet såsom affärsman. Dessa
göromål, i förening med en icke så obetydlig komunal
verksamhet och arbete vid genomförande af flere allmänt nyttiga
foretag, hindrade honom likväl icke att taga en verksam
del i kyrkliga angelägenheter. Nästan alltid vald till ledamot
i stiftets och kyrkans allmänna konventioner, uppoffrade han
åt de ärender, som der behandlades, mycket af sin tid och
ådagalade dervid ett nit och ett allvar, som kunde komma
mången att tro, det han icke egde någon annan
sysselsättning och ingenting annat hade att tänka på. Det var dock
icke vid dessa tillfällen allena, som han visade sin bered-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free