Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Det är dock icke så mycket inom, som icke fast mer
utom rådsalarna, som man under kongressens sammanträden
i Washington bäst kan öfvertyga sig om till hvad klass i
samhället landets representanter egentligen böra räknas.
Unionens hufvudstad är då en tummelplats för alla möjliga
slags utsväfningar, och man skulle tro den snarare vara ett
säte för laglösa dryckesgillen och upproriska våldsverkare än
för dem, som nationen valt till sina ombud.
En dag under kongressens sammanträde år 1856 gick
Mr. Herbert, kongress-ledamot ifrån Californien in på ett
af de större offentliga hotelen för att spisa frukost Tiden
var långt framskriden på f. m. och den vanliga timman för
frukostspisningen längesedan förfluten, hvilket uppassaren
tog sig friheten att anmärka, sägande att det var värdens
uttryckliga befallning, det ingen frukost fick serveras denna
timma af dagen. Mr H., i likhet med de flesta
kongressledamöter alltid försedd med mordvapen, drar upp en
revolver ur sin ficka, fattar uppassarn, till födseln Irländare,
med den ena handen och skjuter honom genom hjertat med
den andra. Flere personer voro närvarande vittnen till den
afskyvärda handlingen. "Här," säger en tiduing, "är ett
uppenbart mord begånget midt på ljusa dagen, begånget af
en kongress-ledamot, af en som är vald, och som högtidligen
svurit, att upprätthålla landets lagliga konstitution, —af en,
som på en gång representerar sitt lands värdighet och dess
legislativa myndighet, af en, som, om han kom i
främmande land, med rätta kunde hafva anspråk på att blifva
ett fritt rum, och hvar och en har rått, att gä dit han vill. — Mr L steg då fram
och frågade G., hvad hans mening var med att svara honom på det sättet — G.
återtog: "Jag menar just hvad jag sade; detta är ett fritt rum, och jag har rätt, att
gå hvar jag vill." — K., fattand* G. om strupen, sade: aJag skall lära er, att ni
är en förb—d svart-republikansk åsna,a — G., görande sig lös, yttrade: aJag står
hvar jag vill här i salen, och ingen negcrdrifvare skall klatscha sin piska öfver mitt
hufvud. — K. grep G. på nytt om strupen, och G. slog undan hans hand för andra
gången. — IL gjorde åter ett anfall, hvarpå G., som under tiden visat sig ganska
lugn och undfallande, med ett slag falide sin motståndare till golfvet — De båda
parternas vänner rusade på en gång upp från sina platser, hvar och en till
undsättning för sin partiman. Ett fullständigt slagsmål nppstod midt framför talmannens
stol, republikaner och demokrater tilldelande hvarandra väldiga hugg. — Talmannen
befallte ordning, men utan att blifva åtlydd. Han inkallade slutligen den
vakthafvande embetsmännen (The Sergeant-at-arms). Denne trängde sig med sin staf och
sina assistenter midt i tumultet; striden var ganska allvarsam och fortfor en lång stund,
innan det lyckades honom, att skilja kämparne åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
