Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
ligare penna än min, att afhandla, och af hvad jag här i
korthet anfört må läsaren sjelf draga sina slutsatser.
Jag har i det ofvanstående talat om brott och
förbrytelser, tyvärr, alltför ofta begångna så väl af enskildta
personer, som af folket i massa. Ingalunda böra vi tänka oss
det såsom en naturlig följd af sjelfva samhällsordningen, men
såsom en följd af missbruk och vårdslöshet, de der hafva
insmugit sig i den nordamerikanska republiken så väl som
de kunna göra det i hvilket annat samhälle som helst och
under hvad samhällsförfattning som helst. Vi böra dessutom
komma ihåg, huru Amerika i många år varit en depot för
lasten, okunnigheten och afskrädet från Europa. Under de
första åren af min vistelse der i landet lefde jag i ett
samhälle, i hvilket populationen förnämligast bestod af infödde
Amerikanare, många af dem en, om man så vill, rå och
obildad, men dock aktningsvärd klass. I det nya, friska,
blomstrande samhället tog hvar och en, den högre som den
lägre, den förmögnare så väl som den fattigare, en verksam
del i landets och kommunens allmänna angelägenheter, och
jag kom under denna tid i tillräcklig erfarenhet af, att
amerikanska folket, lemnadt åt sig sjelf, utan främmande
inflytelse, eger förmåga att regera sig sjelf och lika väl
upprätthålla lag och ordning, som trots något annat folk i
verlden under andra statsförfattningar. Men den härvarande
samhällsordningens största bristfälligheter och de ifrån hvilka
mycket af det här rådande onda härleder sig, äro en alltför
vidt utsträckt allmän rösträttighet och den lätthet, hvarmed
under densamma främlingar göra sig till regenter i landet.
Icke nog med att medborgarrätten lagligen alltför snart
förvärfvas; men den utöfvas ganska ofta äfven på olagligt sätt,
redan innan den tid är förlupen, som författningarna
föreskrifva för dess erhållande. Kunna de politiska partierna
derigenom vinna styrka och förskaffa sig flera röster, så är
man icke så särdeles sträng med kontrollen vid valurnan.
Det är med visshet bekant, att utvandrare, straxt efter att
de hafva satt foten i land på amerikansk jord, intagit sina
platser ibland de voterande och afgifvit sina röster i de mest
vigtiga frågor, om hvilka de haft lika litet begrepp, som
svinet om väderqvarncn. Det påstås, och är ganska
sannolikt, att t ex. när en Irländare, som blifvit amerikansk
medborgare, dör i det inre af landet, så skickas hans naturalU
n. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
