Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
att gifva dem till att äta?" Hon ber dem vara tusende
gånger välkomna och talar om, huru obeskrifligt roligt det är att
få se dem, under det hennes oroliga tankar vandra emellan
skafferiet och köksspisen och hon måhända inom sig sjelf
önskar sitt främmande der pepparn växer. Och hvem som än
kan få något nöje af sällskapet, högst sällan åtminstone faller
detta nöje på hennes lott. I mindre förmögna hus måste hon
esomoftast vara mer i köket än i förmaket, och den blifvande
supeen, som är qvintessensen i hela umgänget för tillfället,
fordrar så mycket af hennes omtanka, att hon har föga tid
öfrig, att på annat sätt underhålla sitt främmande, och sjelf
hafva någon glädje i sällskapet När så ändtligen man fått
uppdukadt hvad huset förmår, mången gång mer än hvad
huset förmår, och kroppen blifvit väl förplägad, skiljes man
at, liksom detta utgjort hela ändamålet, för hvilket man
kommit tillsammans, och ofta är också denna förplägning
den enda vinst man har af hela sammanvaron. — Men
antag att det icke är en hel familj, utan blott ett par herrar,
som händelsevis på aftonen göra sin visit i huset. Man
finner sig särdeles road af deras samtal, något nytt literart
arbete ligger framme på divansbordet, pianot är uppslaget;
men man är rädd att bedja dem föreläsa några sidor ur det
förra, eller slå några ackorder på det sednare, af fruktan
att tiden för visit-timman oförmärkt skall gå till ända, och
man blir tvungen att bedja dem qvar -4*11 qvällen, — hvilket
man också gerna skulle göra; men man har, som det heter,
ingenting att gifva dem — d. v. s. ingenting, enligt bruket
i ett umgängeslif, der maten utgör hufvudsaken. Man skulle
kunna passera en ganska treflig afton tillsammans, men då
ingen min göres, som låter herrarne förstå, att de kunna
stanna qvar, måste de innan kort bocka sig och gå sina färde,
knappt hunna utom tamburdören, förr än de svärja öfver,
att de icke blefvo qvarbjudna till aftonen. Uppriktig taladt,
hela vårt umgängeslif rör sig allt för mycket i ett matos,
och derföre är det äfven i väsendtligt afseende beroende af
ordentliga invitationer, med hvilka också följa stegrade anspråk
på trakteringen. I Amerika behöfver jag icke afvakta en
formlig inbjudning, för att passera en treflig afton i en bekant
familjekrets. Jag gör mitt besök efter thetimman, och vet
att jag icke kommer hvarken värdinnan eller någon annan
till besvär. Sällskapslifvet får derigenom en större frihet, um-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
