- Project Runeberg -  Minnen från en sjuttonårig vistelse i nordvästra Amerika / Sednare delen /
606

[MARC] Author: Gustaf Unonius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

606

digheten, att hon lemnat obesvaradt ett bref, uti hvilket jag
framställt mitt ärende och hvarigenom jag trodde mig kunna
inspara en icke så obetydlig resekostnad, gaf ytterligare stöd
åt ett sådant rykte, som jag dock, så väl på grund af det
exempel jag sedermera sjelf erfor af hennes godhet, som på
grund af otaliga andra, som kommit till min kunskap, tror
mig berättigad att till alla delar vederlägga.

Att mitt bref, i likhet med många hundrade andra,
lemnades obesvaradt, förundrade mig sannerligen icke, då
jag sedermera blef vittne till de tjogtal med skrifvelser, som
dagligen till henne anlände, nästan alla innehållande supliker,
och hvilka, om hon skulle hafva genomläst dem alla, icke
lemnat henne någon tid öfrig för andra sysselsättningar. Hon
var tvungen att helt och hållet öfverlåta detta bestyr åt sin
sekreterare, på hvilken det berodde, att till henne sjelf
fram-lemna de skrifvelser, som han ansåg förtjena hennes
uppmärksamhet. Aldrig kunde jag hafva gjort mig föreställning
om eu sådan korrespondans, vid hvilken jag sedan ett par
gånger fick tillfälle att vara hennes sekreterare behjelplig.
Här voro underrättelser från Tom, Dick och Harry, personer
boende långt på andra sidan Mississippifloden eller i någon
liten vrå i de södra staterna, att deras hustrur lyckligen
nedkommit med välskapade döttrar, hvilka man tagit sig
friheten, att i dopet uppkalla efter den stora sångerskan, för
hvilken henne visade ärebetygelse man naturligtvis
beräknade sig till godo en vacker present åt den lilla Jenny
Lind. Här var en annan skrifvelse från en alldeles obekant
person med anhållan, att Miss Lind täcktes som fadder
hedra hans lilla sons eller dotters döpelseakt, d. v. s. med
andra ord en anhållan om faddergåfva. I ett annat bref bad
man opi understöd för en yngling, hos hvilken man trott
sig upptäcka alldeles utomordentliga musikaliska anlag, men
hvars omständigheter icke tilläto honom att utbilda sin
talang. I ett annat anhöll en olycklig älskare om några
hundrade dollars, för att han skulle kunna gifta sig med sin
utvalda. I ett dussin andra skrifvelser, många ganska
omständliga och vidlyftiga, fordrade man den välgörande och
gifmilda sångerskans hjelp till barnhus, frivilliga brandkårer,
kyrkor, theatrar, hospitaler, pensionskassor o. s. v. Med ett
ord här var ett tiggeri utan alla gränsor och om hvilket
man knappast kan göra sig någon föreställning. Lägg här-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:03:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnen17/2/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free