Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
omgifvande bergväggarna, och allt erbjuder den behagligaste
motsats mot enformigheten till sjöss. Under det vi lågo i
Valetta intogos våra hjertan af de egendomliga känslor, hvilka
ofta erfaras, då man första gången besöker ett främmande
land; och våra sinnen stämdes ännu högre, då under de lugna
aftnarne krigsmusiken ombord å örlogsskeppen i hamnen fyllde
luften med sina friska toner och framkallade sitt sköna
genljud mellan bergen.
Sedan vi lyftat ankar på Themsen bade ej allt varit så
behagligt som färden till Malta. Den föda, som tilldeltes oss
ombord, hade alltid varit knapp och temligen mager, och
arbetet var strängt. Min ryggskada började åter gifva sig
tillkänna; men jag lyckades förekomma dess vidare utveckling
genom att förmå kaptenen att inskrifva mig på lazarettet.
Helt oförmodadt blef jag således åter fri. Men
hemlängtan, denna svåra, hjertslitande plåga, grep mig åter ute
på denna aflägsna ö, der en gång Paulus efter skeppsbrottet
funnit ro bland barbarerna. Föga mindre barbariska, än de
då måste hafva varit, föreföllo mig i mitt vemod malteserna;
och om jag komme ut ur lazarettet visste jag knappast hvart
jag skulle vända mig för att få en bit bröd, ty jag hade intet,
förutom möjligtvis ett par klädespersedlar, som jag kunde
erbjuda i utbyte. Men ut måste jag, och läkaren måste emot
sin vilja låta mig gå. Detta skedde dock med den förklaring,
att jag aldrig mer skulle få träda inom lazarettets dörr. I
min öfvergifna ställning lade jag mig i sängen, drog täcket
öfver hufvudet och bad Gud beskydda mig. Jag fick också i
samma stund känna en så innerlig och fullkomlig förvissning
om Hans beskydd, att det ej längre föreföll mig svårt att
begifva mig ut bland främlingarne, ’hvilkas språk jag ej förstod.
Då jag gick ut från lazarettet styrde jag mina steg mot
hamnen, der jag hoppades att finna ett svenskt fartyg, hvilket
jag sett, då vi kommo in med »Wild Wave»; men fartyget
var borta, och med besviken förhoppning gick jag ut ur
staden, för att gå omkring en lång vik, uppnå hamnens andra
sida och der söka något annat fartyg. Då jag hunnit nära
stadsporten träffade jag en mörk man, som tilltalade mig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
