Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3’6
hafva det bästa stället af alla. Om en liten stund hade alla
sjömännen utlofvat sig åt dessa runnare. Kistorna togos med
i båtarna och qvickt styrdes färden mot land. Jag åtföljde
en dansk, som jag tyckte såg litet hyggligare ut än de andra.
Om ett par minuter landstego vi nära Castle-Garden i en
park ytterst på udden af den ö, på hvilken Newyork är byggd.
Då jag satte min fot på land fylldes min själ med de
känslor, som vanligen intaga hjertat under dylika
omständigheter. Glad som en fågel, den man utsläppt ur sin bur,
blickade jag tillbaka till skeppet. Jag tänkte på de faror jag
lyckligt genomgått och undrade öfver, att jag kunde så frisk
och stark stå på fasta landet igen. Men snart afbrötos mina
reflexioner, och uppmärksamheten drogs till det jag såg under
vandringen genom parken och gatorna. Qvällen hade
allaredan insvept staden i sin skugga, då vi gingo uppför gata efter
gata, än ibland de kolossala byggnader i denna stadsdel, som
användas till magasiner och handelskontor, än ibland lägre
boningshus. Här och der stodo lastens nästen med öppna
dörrar och inbjödo den obetänksamme vandraren. I denna
lägre del af staden mötes ögat af ett brokigt folkhvimmel, än
en hop råa sjömän och hamnarbetare, än smutsiga, druckna
irländskor, som gräla med hvarandra, än köpmän, arbetare och
polis, än åter en folkström af alla samhällsklasser, vältrande
sig från de talrika färjor som förbinda Newyork med Brooklyn.
Då vi marscherat en stund genom dylika skaror, veko vi
slutligen af på en gata till venster, en af stadens vanryktade
gator — och ett litet stycke upp på denna var vårt blifvande
hem beläget. En och annan af oss var kanske nyfiken att se
huru det skulle se ut inomhus i denna nya verld, till hvilken
vi nu anländt. Åtminstone var detta fallet med mig. Vi
hade knappast kommit in, då vi välkomnades med en
inbjudning till disken i rummet, för att dricka ett glas af någon
stark, rusgifvande dryck. Detta rum var således en sorts krog.
Fanns det då intet annat rum till hvilket man kunde taga
sin tillflykt? Jo, uppe i vinden voro små, mörka, kalla cellar
med tvenne kojer, hvardera för två man att sofva uti; och
här hade vi vår trefliga sängkammare. En matsal fanns också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
