Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
*
och halft begrafvet i störtsjön. — Men det höjer sig igen —
och åter löper det fram; men åter och åter igen dyker det
in uti de rasande böljorna.
Först kastade nattens ljus sitt bleka sken öfver den vilda
scenen; men snart blef det omöjligt att se för mörkret; det
blef omöjligt att höra för stormen; det blef svårt att andas
för det yrande saltskum, som fyllde atmosferen. Endast på
närmaste håll kunde man höra kommandot, och då någon
väldig våg bröt sitt hvita skum öfver skeppet, kunde man för
ott ögonblick urskilja hvad som pågick. Spiror och gods pa
däck rycktes loss; hvarje man var i fara att spolas öfverbord.
— Se , der kommer en störtsjö! Skeppet öfversköljes deraf.
Kaptenen kastas hastigt ned af dess öfverväldigande styrka
och fastkilas ander en på däck liggande märsstång. Man får
honom loss och bär honom in i kajutan. Förste styrman
kommenderar nu skeppet, som ännu troget, fast med ringa hopp
om seger, kämpar sin vilda strid med de upprörda elementerna.
Morgonen kommer till slut, och dagens stjerna kastar sitt ljus
öfver det ödsliga hafvet. — Skummet hade nu upphört att
yra .i sådana massor, och vågorna, besegrade af vinden, rullade
mot söder — men hvilka vågor! — Ån höjes skeppet på deras
hvita hjessor, och man kan se ut öfver vattenöknen; än
sänkes det ned i de djupa dalarna, och man väntar med häpnad
tills den himmelshöga sjön åter rullat förbi. En af de äldsta
och mest erfarna bland sjömännen kom denna morgon till mig
och uttryckte sin farhåga, att detta aldrig kunde gå väl. Men
väl bergade sig skeppet, och utan skada gick det igenom ett
af de hårdaste stormväder jag någonsin bevittnat på Atlanten,
tills åter seglen svällde för den friska brisen, och kölen gladt
skar sin väg mot norden.
Efter ett besök i Boston, der vi hörde rykten om krig,
styrde vi söderut. Då vi en afton passerade i sigte af land
utanför Charleston, fingo vi se elden af kanonskott och höra
de döfva knallarne utöfver vattnet. Dessa voro bland det
märkvärdiga amerikanska krigets första skott. Ett par dagar
sednare styrde vi in förbi Fort Pulasky till Savannah i Georgia.
Här var allt lifligt, allt i rörelse. Folket höll på att beväpna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:04:40 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/minnenhok/0088.html
