Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
måste jag åter se och erkänna Hans godhet, som har omsorg
om de ringaste af sina verk. Min bror befann sig under hela
denna tid stundom i Norfolk, stundom i ett läger ej långt
derifrån, så att vi ofta kunde träffa hvarandra.
Mot våren fingo vi ordres att segla till Baltimore för
att der reparera. Under tiden nalkades de konfedererade den
ort vi lemnat, och med ängslan mottog jag den ena
underrättelsen efter den andra om heta strider i det grannskap,
hvarest min bror befann sig. Han hade också kommit med
i elden och, efter många ögonskenliga faror, efter att i
kulregnet hafva sett sina kamrater och män falla omkring sig,
lyckligt undsluppit, utan ens en blessyr.
Då vi slutligen återkommo till Harfipton Roads, skulle
vårt fartyg tjenstgöra såsom vaktskepp derstädes. Det var
då en morgon jag ändtligen fick lossa mitt första kanonskott.
Jag hade redan i Sverige på egen hand gått igenom den till
linieofficersexamen erforderliga artillerikursen, och länge hade
jag önskat att få försöka mig i skjutkonsten. Men dels gafs
oss knappast något tillfälle att skjuta, dels var vår kapten
mycket sparsam på ammunition och ville ej gerna begagna
kanonerna. Nu, tidigt en morgon, försökte, som det tycktes,
en skonare att kryssa sig ut ur hamnen, utan att, såsom det
var föreskrifvet, passera vaktskeppet. Långt borta på andra
sidan Rip Raps, utefter det forna rebell-landet, styrde den sin
kurs ut mot det öppna hafvet. Jag sköt först ett par skott
med ett reffladt gevär, för att väcka uppmärksamhet; men då
den ej brydde sig derom, lät jag kasta loss en kanon på
mellandäck, och riktade den så, att kulan skulle slå ned straxt
bakom rodret. Skonerten var redan långt borta, så,att
kanonen måste få nästan sin största elevation. Skottet lossades,
och braket deraf, jemte klingande glasbitar af en ruta, som
lufttrycket sönderkrossade, tillkännagaf i kajutan, att något
ovanligt försiggick ombord. Emellertid afvaktades skottets
verkan. Kulan slog riktigt ned i skonarens kölvatten och
uppkastade skummet högt i luften. Genast sågo vi skoten
flyga, skonaren köra upp i vinden och om några ögonblick
stå tillbaka in åt hamnen. Skottet hade således uträttat hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
