Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
matvaror och annat mera, »om arméerna lemnat efter sig;
och nu fingo våra trupper, förlagda der, lida otroligt af det
oaktadt alla ansträngningar oupphjelpliga eländet. Det
regemente, på hvilket min bror hade tjenstgjort, hade
sammansmält till endast fyrahundra man, och af dessa kunde nu
understundom blott nio rapporteras tjenstbara. Alla de andra
lågo sjuka, och dagligen dogo af dessa två till fyra. Med
smärta såg jag, att det ej skulle återstå mycket hopp om
min brors vederfående, om han ej kunde förflyttas från
Yorktown. Men detta kunde ej ske utan afsked från tjensten.
Det beslöts också lyckligtvis att afsked skulle insändas.
Emellertid fick jag se huru en negerpojke, min brors
betjent, hade tagit vård om honom under sjukdomen. Då
thé inbars, försökte jag att dricka litet deraf, men hvilken
besynnerlig smak! Nog var vattnet temligen ruttet och dåligt,
men detta kunde knappast vara hela orsaken till den orenliga
smaken. Jag fann mig föranlåten att undersöka thékannan,
men hvilken syn! Att den någonsiu varit rengjord kunde
man väl betvifla. Sedan negerpojken blifvit tillbörligt
upp-lexad och kannan riktigt rengjord, återvände jag till fartyget
för att hämta friskt vatten och skeppsbröd. Thé kokades nu
ånyo — thé som fick ett annat utseende och en annan smak
än det förra. Af denna dryck uppfriskades min bror
betydligt, och han har aldrig sedan förgätit besöket och thékoppen
från flottan.
En kort tid efter detta besök kom jag åter till
Yorktown i tid för att hjelpa min bror ombord å den ångare, som
skulle föra honom derifrån. Glad, fast ytterst svag, reste
han då upp till Newyork. Jag hade också vid den tiden
beslutat att taga afsked, och om några veckor blef äfven jag
fri från krigstjensten. Då jag sedan för sista gången lade ut
från ångbarkens sida, helsades jag af den vänligt stämda
besättningen med ett trefaldt hurra; och glad skyndade jag till
de norra staterna.
I Filadelfia träffade jag min vän från Stockholm, pastor
Wiberg, som befann sig i Amerika på ett par års besök.
Han visste, att jag kände mig mycket manad till att egna
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
