Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33.
35
BORIS SCHEREMETJEFF.
Född d. 25 mPri,/5 1652, son af Peter Wasiljevitsch Scheremetjeff.
Grefve, fältmarskalk. Död d. "/as fehman 1719.
Scheremetjeff, som tillhörde en bojarsläkt, tjänade först vid hofvet i Moskva
och inträdde senare i krigstjänst under sin faders befäl. Ar 1681 anförde han en
härafdelning emot krimska tatarerna och 1686 slöt han jämte Wasilij Wasiljevitsch
Galitzin fred med Polen samt en förbundstraktat med polska konungen och romerska
kejsaren. Efter att därpå hafva erhållit befälet öfver de trupper, som blifvit bestämda
att skydda gränserna mot tatarerna, intog han under Peters första tåg till Azov alla
strandfästningama och uppförde en ny fästning på ön Taman. Sedan han sålunda
förskaffat sig ett namn, anhöll han om tillåtelse att resa till främmande länder, en
anhållan som bifölls, hvarpå han 1697 afreste till Tyskland och Italien. Till
hemlandet återvände Scheremetjeff år 1699. Under det därefter följande kriget mellan
Sverige och Ryssland deltog han i nästan alla slag; vid Narva, år 1700,
kommenderade han rytteriet, men lämnade slagfältet redan vid drabbningens början. Han
blef emellertid af Peter I utnämnd till fältmarskalk och honom anförtroddes ledningen
af krigsoperationerna 1 Lifland. I detta krig besegrade han tvenne gånger den svenska
generalen Schlippenbach och krigslyckan gynnade öfverhufvud hans vapen, hvarom
bl. a. namnen Nöteborg, Nyenskans, Mitau och Riga bära vittne. När krigsrörelserna
så småningom drogos in öfver finska gränsen, inföll Scheremetjeff med 4,000 man,
hvilka löpte på skidor, i sydligaste delen af Kexholms län och nedgjorde därunder
vid Lipola by så godt som fullständigt en afdelning af 600 man under major von
Burghausens befäl. Ändamålet med ryssarnas operationer vid Nevan och norrut var
Nyenskans eröfring; detta fäste föll ock slutligen 1 deras händer och ur gruset
uppstod Rysslands nuvarande hufvudstad. Scheremetjeffs framgångar följdes likväl 1705
af ett nederlag vid byn Gemäuerhof, söder om Mitau, i hvilken träffning de finska
trupperna utmärkte sig, och satte denna under Lewenhaupt vunna seger öfver den
ryska hufvudstyrkan för några år en gräns för tsar Peters framsteg. Påföljande år
blef Scheremetjeff för underkufvandet af de astrakanska strelitzerna upphöjd i grefligt
stånd. 1 slaget vid Poltava kommenderade han härens center och efter fredsslutet
vid Pruth förde Scheremetjeff de honom anförtrodda trupperna till Polen, Pommern
och Mecklenburg men återvände 1717 på tsarens befallning till Ryssland. Hans
hälsa började nu i märkbar grad försvagas, han kunde därför leke åtfölja tsaren till
Petersburg utan kvarstannade i Moskva, där han afled.
I. Åts. CAROLVS • XII • G • REX . SVECIÆ . Bröstbilden, h. s.,
med bar hals och mantelveck kastade öfver axeln; nedanför: *
Fråns. DE. SCHEREMETEFFIO. Segergudinnan, trampande med
ena foten på en hjälm, upphänger på ett palmträd en sköld
med ryska vapnet. I afskärningen: dvctv • lewenhavpti • |
ad • gemaverthoff • | die • 16 • ivlü • | a • 1705 • på fyra rader.
Anm. Storlek: 51 mm. Graverad af A. Karlsteen.
Slagen i Sverige till minne af segern öfver Scheremetjeff
vid Gemäuerhoff; öfver hans bedrifter finnas i Ryssland
slagna medaljer, men ingen af dessa upptager hans
namn. Beskrifven hos Hildebrand, pag. 39. Afbildad
och beskrifven hos: HBepcem», DCLXVIII, pag. 331.
Tafl. xxxix N:o 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
