Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
70.
CARL AUGUST EHRENSVÄRD.
Född d. 5 maj 1745, son af Augustin Ehrensvärd och Catharina
Elisabet Adlerheim. Grefve, generalamiral. Död d. 21 maj 1800.
Närmast under uppsikt af sin frejdade fader erhöll Ehrensvärd en vårdad
uppfostran. Redan vid 8 års ålder kadett, blef han 1754 student vid Åbo högskola.
Sju år senare inträdde han som fänrik vid Åbo läns infanteriregemente, vardt
samtidigt löjtnant vid arméns flotta och deltog åren 1761—62 under sin faders öfverbefäl
i det pommerska kriget Efter fredsslutet var Ehrensvärd några år anställd vid
nybyggnaderna på Sveaborg samt tjänstgjorde äfven vid öfningsexpeditioner 1 finska
skärgården. I H. af Trolles sällskap företog han 1768 en studieresa till några franska
hamnar; avancerade 1770 till kapten och 1777 till öfverste vid arméns flotta. Under
denna tid, och särskildt under en 1780 företagen resa till Frankrike, Italien och
Tyskland, idkade han ifrigt konststudier, och utgaf efter hemkomsten 1782 tvenne skrifter,
hvilka måhända påverkade Gustaf IU i hans afsikt, att utse Ehrensvärd till
öfverintendent, ett erbjudande som Ehrensvärd likväl afböjde. Däremot arbetade han med
nit och ifver som Trolles medhjälpare vid den svenska örlogsflottans nydaning, och
då Trolle afled, blef Ehrensvärd hans efterträdare med titel af öfveramiral.
Ehrensvärd fortsatte sin företrädares verk och då kriget 1788 bröt ut, förfogade Sverige
öfver en imponerande flotta. I april 1789 erhöll Ehrensvärd befälet öfver arméns
flotta, en plats som han begärt för att komma ur sin svåra situation vid den
pågående riksdagen, där han slets mellan sympatier och sin ställning. Han befann sig
emellertid härunder i en vansklig belägenhet, synnerligast sedan konungen börjat
personligen deltaga i krigets ledning. Mot sin vilja tvangs han sålunda att i augusti
genom ett utfall oroa den ryska flottan, ett företag utan nytta. Kort därefter den
24 augusti inträffade det första slaget vid Svensksund, som trots Ehrensvärds
tapper-het och skicklighet, i följd af Gustaf III:s envishet, lyktades därmed att
skärgårdsflottan så godt som fullständigt upprefs. Ehrensvärds rapport: „E. M. har ingen
skärgårdsflotta mer", besvarades af konungen med segrarens hederstecken,
svärdsordens stora kors. Men Gustaf III önskade likväl Ehrensvärds aflägsnande, och denne
begärde, underkunnig härom, samt erhöll tillstånd att återgå till sin verksamhet i
Karlskrona; på begäran erhöll han 1790 afsked. Ur privatlirvets lugn trädde likväl
Ehrensvärd ännu en gång in på ämbetsmannabanan, då han i september 1792 under
förmyndarstyrelsen blef generalamiral. De obehag, detta ämbete emellertid
medförde, och ett fullkomligen omöjligt förhållande till Reuterholm förmådde honom
i november 1794 att definitivt draga sig tillbaka från det offentliga lifvet Ifrigt
sysselsatt med studier, var Ehrensvärd en flitig brefskrifvare och strödde kring sig
sina eftersökta teckningar. Han afled i Örebro under resan till riksdagen i
Norrköping.
I. Åts. Utan inskrift. Hufvudet, h. s., kring kanten en pärlrand.
Fråns. Saknas.
Anm. Storlek: 20 mm. Graverad af C. Enhörning.
Beskrifven hos Hildebrand, pag. 247,1.
II. Åts. CAROL • AUG • EHRENSVÄRD COMES PRÆF . CLASS •
SUPR • Hufvudet, h. s.; i halssnittet: e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
